Strålning - en mätbar osynlighet

Strålning är något som människan ständigt exponeras för. Strålkällor finns överallt i vår omgivning; från berggrund till byggnader, röntgenundersökningar och till och med den egna kroppen. Strålning är inte farlig, så länge man inte överexponeras för den.

Strålning mäts i Sievert

Den enhet som används för att mäta vilken effekt en stråldos har på människans olika organ kallas sievert. Den naturliga bakgrundsstrålning vi alltid exponeras för uppmäts till en tusendels sievert, 1 millisievert. Gränsen för det tillskott till den naturliga bakgrundsstrålningen som ett kärnkraftverk får avge är satt till en tiondel av detta, 0,1 millisievert. Detta kan jämföras med den strålning den egna kroppen avger på 0,2 millisievert. De faktiska utsläppen som uppmäts från exempelvis OKG ligger på tusendelar av gränsvärdet (0,0003 millisievert 2004).  

Människan i centrum vid mätningar

Trots att svenska kärnkraftverks utsläppsnivåer ligger på tusendelar av uppsatta gränsvärden avseende stråldosens påverkan på människa, kan man vid en internationell jämförelse konstatera att man i många andra länder har mindre mängd utsläppt radioaktivitet. Det beror på att vi i Sverige alltid fokuserat på att mäta utsläppen utifrån vilken påverkan dessa har på människan. Det är också just hur liten denna är som de faktiska värdena på tusendelar av gränsvärdet redovisar. Anledningen till valet att fokusera på strålningens påverkan på människa istället för mängden radioaktivitet är att svenska kärnkraftverk är belägna vid kusten. Andra länder har sina kärnkraftverk förlagda vid floder i tätbefolkade områden, där floden ger dricksvatten till nästa stad nedströms. Eftersom det innebär att risken för att människor exponeras för strålning är så mycket större, så är sådana kraftverk byggda med en helt annan teknik än de svenska.

Mätningar av omgivande miljön

Det har dock blivit allt vanligare att fokusera på hur radioaktiva utsläpp kan tänkas påverka även den omgivande miljön. Därmed blir det av större intresse att också mäta mängden radioaktivitet. Hur den mätningen sker varierar från anläggning till anläggning. Det kan skilja sig åt avseende såväl mätutrustningens noggrannhet som huruvida man mäter och redovisar alla nuklider eller bara de långlivade. Så länge som det inte finns några internationella normer för hur aktivitetsutsläpp ska mätas och redovisas är värdena från de olika kraftverken inte alltid helt jämförbara. Det kan konstateras att svensk kärnkraft, genom att fokusera på utsläpp som kan påverka människan istället för mängden radioaktivitet, inte kan påvisa att nuvarande utsläppsbegränsning har samma effekt för miljön.

Höga ambitioner

Ambitionen är att kärnkraftsbaserad elproduktion i Sverige inte ska ha någon påverkan på vare sig människa eller miljö.