Elnätet måste alltid vara i balans

Att det finns el när vi vill använda brödrosten eller ladda telefonen tycker vi är så självklart att vi knappt tänker på det. Först när den inte finns där inser vi hur beroende vi är av den och hur sårbart vårt samhälle är. Men hur funkar elnätet egentligen?

Den grundläggande principen med elnätet är att det alltid måste finnas en balans mellan vad som produceras och vad som används. I samma ögonblick som du sätter i en stickpropp i väggen och tar ut el måste samma mängd el produceras och skickas ut i elnätet.

Anledningen är att elnätet alltid måste hålla en viss spänning och en viss frekvens för att allt vi kopplar in i det ska fungera på rätt sätt. I Sverige är standardspänningen 230 volt i ett vanligt vägguttag, och frekvensen är 50 Hz.Skulle elnätet inte vara i balans, kunde det innebära avbrott eller skador på utrustning.

Fler väderberoende energikällor gör att vi måste förnya elnätet

I Sverige går vi från elproduktion i stora centrala kraftverk till många små lokala producenter av förnybar energi. Med mer el från sol och vind, kan variationen i produktionen bli stor – det beror helt enkelt på väder och vind. Det gör det mer komplicerat att matcha den mot elkonsumtionen. Med mer förnybar elproduktion, ställs det alltså nya krav på elnätet för att hålla balansen. Därför måste vi förnya elnätet.

 

Illustration större väg

Stamnätet

Elnätet fungerar ungefär som ett vägnät. I det statsägda stamnätet – motorvägarna – transporteras el från kraftverken till de regionala elnäten. Stamnätets kraftledningar går över hela landet och har förbindelser till våra grannländer. Deras sammanlagda längd är ungefär 15 000 km – lika långt som från Stockholm till Sydney. Det är mer ekonomiskt att transportera el vid hög spänning, vilket gör att stamnätet håller antingen 400 eller 220 kilovolt.

Illustration mellan väg

De regionala näten

I de regionala näten – landsvägarna – ska elen inte transporteras lika långt. Därför är spänningen lägre: 40-130 kilovolt. Dessa nät ägs ofta av så kallade regionnätsföretag – till exempel E.ON – och transporterar elen från stamnätet till de lokala distributionsnäten.

Illustration mindre väg

De lokala näten

Lokalnäten kan slutligen liknas vid småvägar som går genom bebyggelse och leder fram till hushåll och verksamheter. De ägs ofta av mindre företag med lokal anknytning: elnätsföretag. I lokalnäten är spänningen 40 kilovolt eller lägre, och sänks så småningom till 230 volt när elen levereras till hushållen.

Illustration börsgraf

Elbörsen

Elproducenterna – de som äger kraftverken – säljer sin el via en elbörs som heter Nord Pool eller direkt till ett elhandelsföretag – som i sin tur säljer elen till användarna. Ungefär 90 procent av all el som produceras i Sverige passerar Nord Pool. Den fungerar som en vanlig börs: priset baseras på tillgång och efterfrågan.

Illustration plånbok

Vad betalar du för?

Elpriset för dig som konsument består av tre delar:

  1. Skatter och avgifter till myndigheter.

  2. Elnätsavgiften – priset för överföringen av el från producent till konsument via elnätet. Läs mer om elnätsavgiften.

  3. Elhandelspriset – summan som du betalar för den el du faktiskt använder. Det är denna del som är konkurrensutsatt och som du själv kan påverka genom att byta elhandelsbolag.

Så förnyar vi elnätet

Se hur vi gör det möjligt för Sverige att växa med förnybar energi.