Elnätet | Följ elens väg till dig - E.ON
apartment up_arrowboka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook rorligt_icon copygoogle_plushouse Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

Elnätet – hur funkar det egentligen?

Elnätet måste alltid vara i balans

Att det finns el när vi vill använda brödrosten eller ladda telefonen tycker vi är så självklart att vi knappt tänker på det. Först när den inte finns där inser vi hur beroende vi är av den och hur sårbart vårt samhälle är. Men hur funkar elnätet egentligen?

Den grundläggande principen med elnätet är att det alltid måste finnas en balans mellan vad som produceras och vad som används. I samma ögonblick som du sätter i en stickpropp i väggen och tar ut el måste samma mängd el produceras och skickas ut i elnätet.

Anledningen är att elnätet alltid måste hålla en viss spänning och en viss frekvens för att allt vi kopplar in i det ska fungera på rätt sätt. I Sverige är standardspänningen 230 volt i ett vanligt vägguttag, och frekvensen är 50 Hz.Skulle elnätet inte vara i balans, kunde det innebära avbrott eller skador på utrustning.

Fler väderberoende energikällor gör att vi måste förnya elnätet
I Sverige går vi från elproduktion i stora centrala kraftverk till många små lokala producenter av förnybar energi. Med mer el från sol och vind, kan variationen i produktionen bli stor – det beror helt enkelt på väder och vind. Det gör det mer komplicerat att matcha den mot elkonsumtionen. Med mer förnybar elproduktion, ställs det alltså nya krav på elnätet för att hålla balansen. Därför måste vi förnya elnätet.

Stamnätet

Elnätet fungerar ungefär som ett vägnät. I det statsägda stamnätet – motorvägarna – transporteras el från kraftverken till de regionala elnäten. Stamnätets kraftledningar går över hela landet och har förbindelser till våra grannländer. Deras sammanlagda längd är ungefär 15 000 km – lika långt som från Stockholm till Sydney. Det är mer ekonomiskt att transportera el vid hög spänning, vilket gör att stamnätet håller antingen 400 eller 220 kilovolt.

De regionala näten

I de regionala näten – landsvägarna – ska elen inte transporteras lika långt. Därför är spänningen lägre: 40-130 kilovolt. Dessa nät ägs ofta av så kallade regionnätsföretag – till exempel E.ON – och transporterar elen från stamnätet till de lokala distributionsnäten.

De lokala näten

Lokalnäten kan slutligen liknas vid småvägar som går genom bebyggelse och leder fram till hushåll och verksamheter. De ägs ofta av mindre företag med lokal anknytning: elnätsföretag. I lokalnäten är spänningen 40 kilovolt eller lägre, och sänks så småningom till 230 volt när elen levereras till hushållen.

Elbörsen

Elproducenterna – de som äger kraftverken – säljer sin el via en elbörs som heter Nord Pool eller direkt till ett elhandelsföretag – som i sin tur säljer elen till användarna. Ungefär 90 procent av all el som produceras i Sverige passerar Nord Pool. Den fungerar som en vanlig börs: priset baseras på tillgång och efterfrågan.

Vad betalar du för?

Elpriset för dig som konsument består av tre delar:

  1. Skatter och avgifter till myndigheter.
  2. Elnätsavgiften – priset för överföringen av el från producent till konsument via elnätet. Läs mer om elnätsavgiften.
  3. Elhandelspriset – summan som du betalar för den el du faktiskt använder. Det är denna del som är konkurrensutsatt och som du själv kan påverka genom att byta elhandelsbolag.
Scrolla upp