Särskilt i städerna där många ibland vill använda mycket el samtidigt, kan det bli effektbrist. Genom att avlasta elnäten minskar fjärrvärme den risken. Dessutom går produktionen att planera. Det gör fjärrvärmen till en viktig del i hela energisystemet, inte minst när det gäller att möta effektbehovet i våra städer.

Kommer elen stängas ner i vinter?

Läs mer om risk för bortkoppling av el.

Både frigör plats och tillför effekt

Med fjärrvärme värmer man upp byggnader utan att använda el. På så sätt frigör man plats i elnäten för annat än uppvärmning. I kraftvärmeverken där man framställer fjärrvärme kan man dessutom producera el. Den effekten gör särskild nytta när det finns risk för effektbrist. Bränslet till ett kraftvärmeverk går nämligen att lagra, vilket gör att man kan starta elproduktionen just när effekten behövs.

Motsvarar mer eleffekt än all kärnkraft i Sverige

Fjärrvärmens avlastning av elnäten och kraftvärmeverkens elproduktion gör att fjärrvärmen totalt motsvarar mer eleffekt än all kärnkraft i Sverige. Dessutom kan du alltid lita på att kraftvärmeverken levererar den el och värme du behöver, även när det är som mörkast och kallast. Det är helt enkelt smart att värma upp byggnader med fjärrvärme. Elen kan istället användas där värme inte är ett alternativ, som till transporter. 

Illustration som visar fjärrvärmens och kraftvärmeverkens eleffekt jämfört med ett kärnkraftverk.
1. Uppvärmning med fjärrvärme (istället för till exempel värmepumpar) motsvarar 7 000 MW eleffekt. | 2. Elproduktion från kraftvärme tillför 3 000 MW eleffekt till elnätet.

Så funkar ett kraftvärmeverk

Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme, till skillnad från ett värmeverk som bara producerar värme. Eftersom allt bränsle används maximalt, är kraftvärmen väldigt resurseffektiv. Det är tack vare det utbyggda fjärrvärmenätet i Sverige vi kan ta vara på värmen som uppstår från elproduktionen. Om det inte vore för det hade värmen bara försvunnit ut i luften. En annan fördel med kraftvärme är att den levererar el och värme oberoende av väder och årstid. 

Över 90 procent av bränslet till den svenska kraftvärmen är förnybart eller återvunnet. Ofta använder man biobränsle som trädgrenar eller hushållsavfall. Det förbränner man för att värma upp vatten. Vattenångan driver i sin tur en stor turbin som producerar el, medan en del av det varma vattnet går ut i fjärrvärmenätet för att värma upp byggnader.

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp

I Kraftvärmeanläggningen i Högbytorp utanför Stockholm utvinner man energi ur avfall. Metallen i askan som blir kvar efter förbränningen återvinns hos grannen Ragn-Sells. Ett resurseffektivt kretslopp helt enkelt. Dessutom hjälper anläggningen till att lösa kapacitetsbristen i närområdet. 

Vad är effektbrist?

Behovet av effekt handlar om hur stor mängd el som efterfrågas vid en viss tidpunkt. När många vill använda mycket el samtidigt, kan det uppstå effektbrist. Förutom effektbrist brukar man också prata om kapacitetsbrist och elbrist. Men hur skiljer man på begreppen? Vi reder ut.

Ökad efterfrågan på el skapar kapacitetsbrist

Omställningen till ett fossilfritt samhälle gör att efterfrågan på el ökar. Det ställer krav på ett starkt elnät med kapacitet att leverera tillräckligt med el. Klarar inte elnätet det uppstår kapacitetsbrist. För att lösa det investerar vi i både elnäten och en rad utvecklingsprojekt.