Genom ett sugrör syns en ljusare framtid. Rawstraw är en lika enkel som genialisk idé: ett sugrör gjort av ett halmstrå. 

– Hur gör ni dem, hur sätter ni ihop dem, pressar ni dem? Varför har ingen kommit på detta tidigare brukar folk fråga oss, säger Anna von Gross, som tillsammans med Josephine Daly Tempelaar och Elise Lindow har startat och nu utvecklar Rawstraw – det första svenska företaget som tillverkar och säljer naturliga och nedbrytbara sugrör. Materialet är skånsk råghalm. 

– Det är viktigt för oss att produkten är närodlad och hållbar.

Rawstraw-idén utvecklades som ett UF-projekt (Ungt Företagande) på ProCivitas-gymnasiet i Malmö med start i september 2018. I våras gick de tre ut skolan och vann också priset Årets UF-företag 2019.

– Hållbarhet kommer snart att vara en förutsättning för att ha ett företag. Vilken produkt du än skapar måste du ha ett hållbarhetstänk i alla delar. Det är det marknaden kräver, säger Josephine.

De tre har känt varandra sedan barndomen, bott på samma gator, gått i samma skola i Höllviken vid havet ett par mil söder om Malmö. På gymnasiet fick de chansen att starta ett UF-företag tillsammans.

– Vi ville verkligen göra något vi själva trodde på och som skulle kunna göra skillnad.

Alla har sett hur mycket som slängs

Tanken var att göra något hållbart. Gruppen brainstormade och funderade först på konsumentappar. Två medlemmar till värvades; Daniel Lindqvist och Linnea Jerlebo. Alla hade de arbetat på restauranger och i barer och sett hur mycket material som används bara en gång och sedan slängs; bestick, lock, förpackningar. De lärde sig att det varje år konsumeras och slängs över 34,6 miljarder plastsugrör bara i Europa.

Här började idén ta form. Att EU ska bannlysa engångsartiklar i plast år 2021, satte idén mitt i samtiden.

– Vi måste göra nåt åt detta. Kunde vi baka ihop ett sugrör, hitta på ett nytt ämne? berättar Anna.

Sugrör på tyska födde idén

– Vi drog till affären, köpte maizena och gelatin och tänkte att vi kunde baka ihop något. Kunde vi frysa det, baka det i ugnen, köra det genom en pastamaskin? Vi var bombsäkra på att vi skulle komma på något.

Efter några timmar, när mjöl och deg hade spridit sig i köket, kom Annas mamma hem och frågade vad som pågick. Här når berättelsen ett avgörande steg. Anna pratar tyska med sin mamma och berättade om det något kladdiga produktutvecklandet. 

– Jag använde det tyska ordet för sugrör, strohhalm. På svenska blir det halmstrå. De andra i gruppen reagerade på ordet.

Kunde det vara så enkelt, att helt enkelt använda halmstrån?

– Vi googlade och ringde runt till olika lantbrukare i trakten, berättar Josephine.

Gruppen fick många nej, men till slut fick den kontakt med en bonde i Skurup. Kanske var han lite avvaktande först.

– Där kom vi, fyra unga tjejer som skulle göra sugrör av halm, men som inte visste nånting om det.

Takläggningshalm blev lösningen

Gruppen fick en crash course i halm. Det finns olika sorters råghalm, beroende på hur den skördas. I rågmjölsproduktion används bara toppen av växten och mittdelen hackas sönder. Men det finns produktion där halmen går till takläggning. Bingo! Där används hela strået. Gruppen tog med sig några halmkärvar i bilen, men var så nyfikna på om det skulle fungera att de stannade vid en hamburgerbar.

– Vi köpte en läsk, bröt av några strån och testade ute i bilen.

Det fungerade utmärkt. Produkten var född.

– Lösningen fanns utanför våra fönster. En lokal lösning på ett globalt problem, säger Anna.

Först i Sverige

Rawstraw blir färdig produkt med några enkla handgrepp. Stråna kapas, kokas i tio - tolv minuter, torkas och klipps med vanlig sax eller sekatör. Vanlig längd är 20 cm, men 15 cm-strån används till drinkglas. Rawstraw är lika tjocka som ett standardsugrör och är inte riktigt avsedda för milkshakes eller tjocka smoothies. I vätskan behåller stråna hårdheten och ger ingen bismak.

– Vi är de första i Sverige som gör detta och vi har ringt till alla myndigheter och letat lagstiftning, men ingen reglerar en sån här produkt. Vi ringde EU-parlamentet också och de har en Food contact materials regulation 1935/2004 och den håller vi.

Nu är Rawstraw inne på sitt andra år. Daniel och Linnea har lämnat gruppen för att plugga vidare. Företaget ska organiseras och startas upp på allvar. Gruppen har själv suttit i köket och klippt i ett år. Nu dimper det in ungefär fem mejl om dagen med beställningar, mest från caféer och restauranger.

– Vi får massor av positiv respons, ofta från ungdomar och barn som gillar att det finns miljövänliga sugrör.

Det är så, underifrån, en viktig förnyelse uppstår, så sprids nya idéer lättast. Efterfrågan har alltid varit större än tillgången. Ännu hinns inte beställningar till privatkunder med, men en ny hemsida med webbshop ska utvecklas.

Får hjälp av kvinnoanstalter

För att få en säker produktion har Rawstraw kontaktat kvinnoanstalter i Elsöv och Ystad för att få hjälp med klippningen.

– De är jättepositiva och tycker om att arbeta med något miljövänligt. Det känns fint att utveckla social hållbarhet också. Nu kan vi skala upp ordentligt i volym.

Nu längtar Anna, Josephine och Elise efter att utveckla idén.

– Kan vi göra olika sugrör av olika material eller göra andra produkter av samma material? Bara fantasin sätter gränserna, säger Josephine.

Från årets rågskörd har 240 kärvar levererats till klippningsborden. Varje halmbunt ger omkring 800 sugrör, det blir nästan 200 000 Rawstraw-sugrör som ska visa oss en ny hållbarhet, helt utan plastskam.

Rawstraws hållbara vanor:

1. Vi slopar alla engångsartiklar av plast– såsom bestick, takeaway muggar och naturligtvis sugrör.

2. Vi försöker konsumera mer hållbart genom att handla second hand.

3. Kosten spelar en stor roll för vår miljöpåverkan och därför lägger vi ner stor vikt på att handla närproducerad mat samtidigt som vi försöker introducera en mer vegetarisk kost.