Lantbrukaren | Fredrik Larsson - E.ON
apartment up_arrowboka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook rorligt_icon copygoogle_plushouse Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

Fredrik Larsson

I det här yrket jobbar man av tradition till man inte kan gå längre.

Fem, sex meter upp i en Genie-lift tittar jag plötsligt ut över en ocean av gula lökar. De ligger i trälådor staplade högt i en hangar under en plåttakshimmel.

– Det är 2 500 ton, en femtedel av årets skörd, ropar Fredrik Larsson, chef och alltiallo på Stockholmsgården i österlenska Löderup, i bruset från väldiga värmefläktar som torkar lökhavet.

Det är märkligt att möta så mycket av ett enda slags råvara, som vi annars knappt tänker på utan bara rafsar åt oss i affärerna. Men med synen av hundratusentals lökar i sitt långtidslager känns de existentiella. De ska ätas av människor i Malmö, Åmål, Smedjebacken, Luleå, Riksgränsen. De ska hamna i kök, skäras, hackas och läggas i en hamburgare någonstans i en grillkiosk eller i en gourmetmiddag på en lyxkrog. Stockholmsgården odlar, sorterar, packar och säljer 10 000 ton om året – löken är avgörande för verksamheten.

Det dammar när löken sorteras. Den rullar och snurrar, porlar som en bäck in i en ”snoppare” där tre fläktar suger lökarna i rätt läge och kapar blasten. För att inte hela lökhavet ska börja gro måste det kylas ner.

– Vi kör ner dem till några få plusgrader, lurar dem att det är vinter, berättar Fredrik.

Vi sänker oss mot golvet igen. Odling är en spännande mix av detaljer och logistik i den stora, maskinella skalan. Energi ligger laddad i produkterna, energi flödar i transporter och sorteringsmaskinerier, i värme- och kylsystem. Om några veckor ska hela den väldiga lökhangaren ställas om till ett gigantiskt kylskåp, det drar massor med ström så det gäller att vara miljöklok.

Satsar på förnybart

Fredrik visar två växelriktare på väggen i en teknikskrubb. Här omvandlas likström från solcellerna på taket, som E.ON hjälpte till med att installera för Stockholmsgården och syskonföretaget Peppinge Produkter. Fredrik är väldigt nöjd med lösningen.

– Jag tror att andra företag ska tänka som vi gjorde och gå med ett stort bolag som E.ON som utlovar långa garantier och har utbildad personal med rätt utrustning.

Man ska bli självförsörjande på el under somrarna.

"Förnybar el är ett måste för att vi ska kunna ha en helhetsprofil ihop med våra miljöcertifikat. Dessutom lönar det sig."

Odlandet kring Kåseberga och Löderup är urgammalt. Det är givmilda trakter med bördiga, kalkhaltiga jordar, fiske och bra klimat. På 1950- och 60-talet började området kallas Grönsakskusten. Konstbevattnat odlande ökade i skala och industrialiserades.

Framför allt odlades morötter, som lastades direkt på godsvagn vid Löderups station för avfärd mot Stockholm. Numera körs alla grönsakerna från Stockholmsgården till Everfresh i Helsingborg, Sveriges största grönsaksgrossist, som i sin tur levererar till landets alla Coop-varuhus.

I grannbyn driver Fredriks bröder Niklas och Richard Larsson syskonföretaget Peppinge Produkter, vars packeri utöver de egna odlingarna även tar hand om kontraktsleveranser från ett lokalt nätverk med 15-20 odlare. Potatis, lök, morötter och palsternackor är de stora produkterna, men Stockholmsgården har också en specialitet sedan 1950-talet i jordärtskockor (då en viktig ingrediens i barnmat).

– Det är en liten produkt, 600 ton om året, men i odlingsareal räknat är vi störst i norra Europa.

Odlare sedan tolvårsåldern

Utanför Stockholmsgårdens plåtlador ligger de skånska fälten, vykortslandskapet. Ganska få av oss som besöker de här trakterna ägnar det några djupare tankar. Det är vackert, men vi sveper förbi på Kustvägen mot Ale stenar och närmaste kaffeställe eller galleri. Odlandet, dess vardagar och historia är ganska okänt utanför grannskapet. Stockholmsgårdens verksamhet pågår bakom plåtfasader, men man kan stanna till och handla i gårdsbutiken. ”Lägg pengarna här”, står det på en lapp.

Fredrik är fjärde odlargenerationen på Stockholmsgården, som döpts efter en kulle som hette Stockholm på gamla kartor och grundades 1919 av Fredriks farfarsfar Lars Andersson. Sedan drog hans son Lennart Larsson i gång odlingar uppe i Peppinge på 1950-talet och hans son Sven Larsson, Fredriks pappa, gick också in i verksamheten och byggde en grönsaksfabrik, med sortering och packning, i stor skala i början av 1980-talet.

– Jag har varit odlare sedan jag var tolv, sammanfattar Sven själv när han dyker upp, fortfarande snabb i stegen.

Pensionär i dagligt arbete. Kunskapen är stor, det finns alltid något att göra, och det är roligt att odla. Svens bröder Thorsten och Lasse är i farten nere på Stockholmsgården. Man slutar inte riktigt med den här sortens yrke, trots att åren går. Det är ett familjeäventyr. Varje säsong har sina överraskningar, sina tusentals ton grönsaker, sina bekymmer och framgångar.

Växte upp i Peppinge – och i företaget

– I detta yrke jobbar man av tradition tills man inte kan gå längre. Framför allt i den äldre generationen har det varit yrke, hobby och intresse på samma gång, säger Fredrik medan han river ut barnstolar ur baksätet på sin Mitsubishi. Med två små barn blir dagarna intensiva.

– Under skördesäsongen är man en tråkig pappa, då jobbar vi hela tiden.

Fredriks fru Hanna är analytiker på tullverket i Malmö och drar i väg på morgnarna. De träffades i Kalmar där hon var statsvetare och han pluggade till sjökapten. Fredrik, som är sladdbarn, tog en omväg på haven.

– Det var väl skoltrötthet. Jag gick ut på sjön. En sommar körde jag för Waxholmsbolaget i Stockholms skärgård.

Efter ett par år började sjömansromantiken blekna, ”man tappar lätt alla sina vänner”, och han mönstrade av, bodde i Stockholm och arbetade på ett litet speditionsföretag som fraktade saker som var för stora och tunga för de andra firmorna. Fredrik körde kolosser över hela världen i fem år, och var på väg att öppna lokalkontor i Förenade Arabemiraten när plötsligt hembygden började locka i stället. Det blev Kåseberga, inte Dubai.

– Jag är jätteglad att jag tog det beslutet. Jag har varit runt en del, men inget annat jobb är så varierat och hands-on som detta, man får göra allt själv, från att montera solceller till att skala lök.

Råvaror efter årstid

Både Stockholmsgården och Peppinge Produkter är IP-klassificerade och anslutna till en rad miljöcertifikat. IP står för integrerad produktion och går ut på att kämpningsmedel endast ska användas när det är absolut nödvändigt. Ingen onödig gödsling eller besprutning.

Det gäller att känna sina marker. Jordar och växter analyseras, en väderstation rapporterar, fångstfällor visar vilka insekter som är i faggorna.

– En gång i veckan söker vi upp alla fält, jag och min farbror. Vi kollar läget och ser vad som krävs just där.

Skördandet i Skåne pågår hela året. Löken sover i sitt lager tills den säljs. Morötterna lagras bäst i marken där de växt. Genom att isolera fälten med halm som håller frosten borta kan färska morötter skördas året om. Förutom miljövinsterna med lokala säsongsprodukter finns det en riktighet och en charm i att äta det som bjuds av naturen genom årstiderna. Se på hur de bästa lyxkrögarna profilerar sig med närproducerad säsongsmat. Där har vi framtiden: att se vår föda inte som född i ett varuhus utan odlad i samklang med naturen.

Familjelunch och företagsmöte

Klockan 12 är det sedvanlig lunch hemma hos mamma Ulla och pappa Sven i Kåseberga. Leriga jeepar trängs vid uppfarten, leriga skor i hallen.

– Det är vår lyx! Annars är vi ju ute och jobbar hela dagarna och ser sällan röken av varandra.

En djupvattenpump har gått sönder och Fredriks bröder fördjupar sig i diagram över kapaciteter och strömförbrukning över Ullas ugnsbakade grönsaker, Peppingepotatis och köttgryta – en stadig lantlunch. Snart åker almanackor och mobiler fram.

– Måndag? Hm, då har jag barnen, säger Fredrik. Livspusslet finns även på en skånsk grönsaksfarm.

– Det kom 15 millimeter i morse…

Alla har stenkoll på regnmängderna och bollar millimeter mellan sig. Vissa år är värre än andra.

– Vi ligger nära regnrekordet på 740 millimeter nu, från 1960-talet, säger Niklas.

Hungern stillad, hunden Norton klappad, beslut tagna. På med skorna. Familjen Larsson sprids ut igen, in till maskinerna, ut på fälten, ännu en arbetsdag.

Fredriks hållbara vanor

  • Minskar på plastkonsumtionen, tar exempelvis med kasse till affären.
  • Äter vegetariskt minst en gång i veckan, annars enbart svenskt kött.
  • Väljer förnybar el och undviker produkter med palmolja.

Alla är revolutionärer

En artikelserie om människorna som ska göra världen hållbar igen. Visst är du en av dem?

Citybon

Textilkonstnären Sarah Nakiito vill med afrikanska tyger och ett slow fashion-tänk utmana bilden av skandinavisk hållbar design.

Sarah Nakiito

Miljöprofessorn

Naturgeografen och miljödirektören Johan Kuylenstierna tror på människans förmåga att rädda planeten.

Johan Kuylenstierna

Tänkaren

Som en av hjärnorna bakom Hans Roslings berömda metoder för att redovisa fakta gör Anna Rosling Rönnlund världen mer begriplig.

Anna Rosling Rönnlund
Scrolla upp