Klimatsmart | Örebro blir en klimatsmart kommun - E.ON
apartment up_arrowboka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook rorligt_icon copygoogle_plushouse Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

"Att leva ett enklare liv, jag tror det skulle göra oss ännu lyckligare"

När Johan Sellin tar ett kliv upp på stegen ser det nästan ut som att han kliver rakt upp i den klarblå himmel som hänger över Örebro denna sommardag.

Han står på taket till det som till hösten kommer att vara Änglandaskolan. Här kommer hundratals barn, från förskolan till sjätte klass, att gå tillsammans.

Det är andra gången som Johan besöker bygget och han är exalterad över vad han ser.

– Bostadsområdena till vänster och höger kommer att växa och växa och till slut omgärda skolan. Det är så snabbt det byggs här, säger han och pekar mot bostäderna någon kilometer bort.

Örebro växer snabbt – med cirka 2 000 personer per år. Det gör den till en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Det ställer krav på byggtakten.

Runt Änglandaskolan byggs därför ett helt nytt bostadsområde, Södra Ladugårdsängen. Här ska 230 000 kvadratmeter mark förvandlas till omkring 3 000 nya hem som ger de boende närhet till citys utbud, idrotts­anläggningar och naturområden.

Johan böjer sig ned och inspekterar en av raderna av solceller på taket. Som energiingenjör på kommun­ägda fastighetsbolaget Futurum Fastigheter är det hans jobb att se till att allt de bygger har så låg klimatbelastning som möjligt. Det gäller allt från val av fönster och tjockhet på fasaderna till lufttäthet och värmesystem.

– Idrottshallen vi bygger bredvid skolan kommer att ha ett positivt netto. Vi kommer alltså att få mer energi från den byggnaden än vad den behöver. Skolan kommer att bli ett lågenergihus genom att vi bland annat har solceller på taket och ett jättestort elbatterilager som ska klara av nätterna när vi inte har solenergi. Det är nytänk i allra högsta grad.

Att tänka på klimatet är inget Johan bara gör på arbetstid. På fritiden driver han organisationen EnergyAid där skolungdomar och föreningslivet kan sälja solcellsandelar som hjälper skolor i utvecklingsländer att bli klimatsmarta.

Den stora drömmen är dock att kunna gå ned i arbetstid för att få möjlighet att ställa om till ett enklare och mer hållbart liv hemma på den lilla gården i Vintrosa.

– När jag kommer hem från jobbet blir jag lätt en robot, ungarna ska ha mat, sysslor ska göras. Tänk, snart börjar min äldsta grabb första klass och det känns helt sjukt. Men det känns ju helt sjukt just för att jag inte har tillbringat den tid jag vill med barnen. Därför vill jag ställa om till ett enklare liv innan tiden flyger i väg.

 

Att lämna och återvända till hemstaden

Johan växte upp på andra sidan staden från Södra Ladugårdsängen – i ett villaområde i Nya Hjärsta.

– Jag bodde mitt emellan två områden som var väldigt stökiga. Jag var lite i en oas och ganska skyddad därinne, men det var desto stökigare i skolan. Samtidigt var det lugnare då än vad det är nu. Det har blivit ännu mer segregerat nu. Jag har ju bott i väg i tio år och kommit tillbaka. Det har hänt otroligt mycket på den tiden.

Med föräldrar som åkte utför om vintern blev snowboarden tidigt ett stort intresse.

– Vi var i Storstenshöjden två, tre dagar i veckan och åkte om vintern. Jag hade väl någon dröm om att kunna leva på att åka bräda, men den sortens talang var jag aldrig.

Ett annat stort intresse han fann tidigt var naturen. Han brukade vandra i fjällen med sin pappa och när hans jämnåriga kamrater kollade på Bolibompa tittade han hellre på naturdokumentärer.

– Jag har alltid varit lite besatt av naturen. Jag minns till exempel att jag var helt gråtfärdig över en sådan sak som att Frankrike sprängde sönder Mururoa-atollen i Franska Polynesien i mitten av 1990-talet. Jag tror jag insåg ganska tidigt hur viktigt det är att vi tar hand om vår natur.

Genom att följa med sin pappa när han lagade fotomaskiner lärde han sig också teknik.

– När jag var hos farsan åkte vi till videobutiken som hade en fotomaskin, jag fick sitta där med reservdelar och en lödkolv. Jag lödde och byggde mina egna grejer.

Kombinationen av natur- och teknikintresset var det som till slut ledde honom till att bli energiingenjör.

– Jag jobbade som rörmokare i fem år efter gymnasiet i min pappas firma. Då jobbade vi väldigt mycket med nyproduktioner och jag brukade titta på ritningarna och fundera på hur man tar fram värdena som jag ställde in. Jag ville lära mig hur det fungerade.

Johan hoppade på en utbildning i Stockholm och fick i samband med det en praktikplats på företaget Aktea Energy. Där gavs han stort handlingsutrymme och fick snabbt jobba med egna kunder. Några år efter att ha träffat sin sambo och skaffat barn sökte han sig till hemtrakterna igen.

– Man lyfter blicken på ett annat sätt när man återvänder hem. Det är bra att komma i väg och få perspektiv på sin omgivning. Det är en mycket härligare puls i staden nu och den starka tillväxten kommer bara att göra staden gott, tror jag. En kommun som växer har bättre förutsättningar att möta klimatutmaningarna.

Barn på studsmatta

 

Redan 99,2 procent koldioxidneutrala

I en gammal skofabrik på Pappersbruksallén 1 ligger Futurum Fastigheter. I ett av de modernt inredda samlingsrummen sitter Johan med sina energiingenjörskollegor Mia Elvén och Gustav Glaad och går igenom deras olika projekt.

– Har du ritningen på det bygget?

Trion har arbetat hårt för att se till att Futurum uppnår sina högt uppsatta klimatmål där man ska vara helt koldioxidneutrala år 2030. Totalt har Futurum 360  000 kvadratmeter fastigheter att energieffektivisera. Utöver det bygger man cirka 30 000 kvadratmeter nya lokaler.

– Tanken var 2030, men sanningen är att vi har nått 99,2 procent redan nu, tolv år före målet, säger Johan.

Målet har nåtts bland annat tack vare en satsning på el från vindkraft samt förnybar fjärrvärme – det sistnämnda från E.ON.

– Vi jobbar verkligen hårt med att få ner elförbrukningen i våra fastigheter, bland annat genom att effektivisera belysning och ventilation. Vid nyproduktion sätter vi även upp solceller på taken där förhållandena är bra. Vi vill minska vårt avtryck på miljön så mycket vi bara kan, säger Johan.

Han tycker att det är viktigt att få med sig hela före­taget i omställningen till hållbart, men har under sina yrkesår märkt att det även på de mest gröna företagen kan vara svårt att få medarbetarna engagerade i de CSR-projekt som drivs.

– Det fick mig att börja tänka på att det måste finnas ett mer spännande sätt att göra CSR-arbete på. Det var då jag kom på idén till EnergyAid, där man kombinerar social nytta med mätbar klimatkompensation.

Genom att sälja solcellsandelar till företag och privatpersoner bygger EnergyAid solcellsanläggningar på skolor i utvecklingsländer.

– Många skolor där använder dieselaggregat. Genom att installera solceller gör vi en stor klimatbesparing samtidigt som vi ökar studiekvaliteten för barnen.

Johan driver EnergyAid tillsammans med sin forne kollega Peter Glädt och förutom att låta företag köpa in sig med andelar låter de ungdomar från skolor och före­ningar sälja andelarna för att få en extra inkomst.

– I stället för att de säljer korvar och strumpor och bidrar till ökad konsumtion kan de bidra till välgörenhet och klimatet. De bidrar till något hållbart samtidigt som de får mer pengar procentuellt sett till sin skolresa.

2017 byggde EnergyAid sin första anläggning på skolan Loi Waisi i Uganda. En skola i Thailand har följt på det och nu hoppas Johan att fler ska nappa på idén.

– Förutom att det gör konkret nytta sprider projektet en djupare kunskap om klimatet. I de skolor vi ger el via solen får barnen en djupare kunskap om de globala klimatmålen och hur val av livsstil påverkar miljön, men även vilka rättigheter barnen har enligt internationell lag.

Johan Sellins son Leo.

 

En enklare tillvaro på hästgården

Johans fyraårige son Angelo drar i en Ikea-kasse med hö.

– Du är stark, du orkar lite till, säger Johan och fyller kassen med lite mer hö, som Angelo sedan släpar till det svarta sto som står i en av inhägnaderna.

Här på gården i Vintrosa, en bit utanför Örebro, bor Johan med sin sambo och två små söner, Angelo och snart sexårige Leo.

På gården finns fem hästar – en har precis sålts, men ett föl är på väg att födas vilken dag som helst.

– Titta vad stor hon är, hon är rund som bara den, säger Johan till Angelo och pekar mot inhägnaden.

– Det är nyttigt för barnen att lära sig att ta ansvar. Att de förstår att man måste ta hand om djuren först innan man åker i väg på morgonen.

Johans sambo Kristin Vettorato är den stora hästälskaren i familjen. Inte så konstigt med tanke på att hon ligger på elitnivå i dressyr och i sommar ska tävla i SM.

Även om det kanske var mer hennes barndomsdröm att en dag äga en liten bondgård med stall har Johan kommit att älska friheten i att bo med öppna landskap utanför fönstret.

– Jag är en asfaltsblomma som bara bott i villa eller lägenhet tidigare, men det är fantastiskt att vakna upp här varje morgon.

Att förvalta en gård när båda jobbar heltid är dock inte det lättaste. Johan har en lång lista på vad han vill ta tag i – inte minst avseende familjens egna klimatpåverkan.

– När man bor i hus är det lättare att se sina egna klimatavtryck. Vi har solpaneler på taket som täcker värme och varmvatten, men inte el. Att bli helt självförsörjande är en väldigt lockande tanke.

Han berättar om en dokumentär han och Kristin såg på Netflix, Minimalism: A Documentary About the Important Things, som handlar om människor som skalar ned sina liv till det de verkligen behöver.

– En vän till mig bygger compact living-hus på 25 kvadrat och vi funderar på att rulla en sån vagn hit och låta någon testa att bo så minimalistiskt. Jag skulle själv vilja testa att skala av allting och leva så enkelt. Det är lite komplicerat för oss eftersom vi har hästar att ta hand om, men det är en frestande tanke att bara jobba två, tre dagar i veckan och sedan lägga tiden på barnen och leva billigt och hållbart, säger Johan och blickar ut över ängen.

– Jag tror det skulle göra oss ännu lyckligare.

Tillsammans förnyar vi Örebro

Här kan du läsa mer om hur vi och några lokala hjältar förnyar Örebro.

 

Johans hållbara vanor:

  1. Handlar ekologiskt, främst för att jag är noga med vad jag stoppar i mig själv och mina barn.
  2. Väljer alltid tåget före bilen och köper miljömärkt el.
  3. Slutat åka wakeboard och börjat kitesurfa i stället.

 

Visste du att ... 

... den genomsnittliga Örebrobon för- brukar sin andel av naturkapitalet på mindre än 100 dagar? Det innebär att hen använder mer än tre gånger så mycket som naturen klarar av att reproducera i ett längre perspektiv. 

 

Scrolla upp