Hållbar framtid | Förnybar och återvunnen energi - E.ON
apartment up_arrowboka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook rorligt_icon copygoogle_plushouse Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

"Om vi inte drar åt samma håll kommer vi inte att nå framgång"

Vissa ränder går som bekant aldrig ur. Jonas Lind kan inte låta bli att le lite snett när han berättar om den skulptur som beställdes för att inviga universitetets etablering i Norrköping.

– Konstnären valde att göra en skorsten som reste sig upp genom vattnet. Har vi inte haft tillräckligt med skor­stenar här, liksom?

Bilden av staden som en tung industristad, med erfarenhet av såväl textilfabriker som pappersbruk, kommer man kanske inte ifrån. Och, konstaterar Jonas snart, det vill Norrköpingsborna inte heller.

– Det finns en stolthet här över varifrån vi kommer som stad, säger han.

– Norrköping har ju varit en storstad. Både på promenaderna och i centrumkärnan finns det en storstadskänsla som kanske inte finns i särskilt många andra svenska städer av samma storlek.

Samtidigt har Östergötlands Peking i mångt och mycket också förvandlats. Rykande skorstenar har ersatts med ett intrikat kretsloppsliknande energisystem där nära nog 95 procent av den producerade energin är återvunnen och förnybar.

E.ON:s anläggning – där Jonas arbetar som produktionschef – ligger heller inte inne i staden som industri­byggnader brukade göra. Den ligger i industriområdet Händelö, femton minuters körning utanför stadskärnan med närhet till andra industrier som ingår i kretsloppet, som närliggande Agroetanol.

Det ligger på Jonas axlar att leda E.ON:s arbete till att bara ha förnybar och återvunnen energi år 2025 i Norrköping. Han är peppad inför den stora utmaningen.

– Det som kan återanvändas och återvinnas ska utnyttjas så långt det bara går, sen kommer det lägen där det bästa är att göra energi av det spill som är kvar. Vi har ju ett väldigt bra system här eftersom vi har ett väl utvecklat fjärrvärmenät där vi slipper kyla bort överskottsvärmen från elproduktionen – vi använder den för att värma en stad i stället. Där skiljer vi oss åt internationellt från många andra städer.

Som född och uppvuxen i Norrköping har Jonas på nära håll följt hur staden har utvecklats.

– Norrköping har varit en arbetarstad och även om det fortfarande finns en hel del processindustri med pappersbruken kvar är det en mycket mer uppblandad stad i dag. Politikerna har velat förändra och fräscha upp, samtidigt som universitetet har lett till att många nya typer av företag har etablerats här.

När Jonas var yngre var han en av de stora ledarna i en av stadens konstanter även i en tid av ständig förändring – IFK Norrköping. Han spelade i klubben under dess näst mest framgångsrika period, från 1980-talets början till 1990-talets mitt.

Även om det är 13 år sedan han spelade sin sista match räcker det med att äta lunch eller vandra genom korridorerna på Händelöverket med Jonas för att förstå att klubben fortfarande är viktig för honom.

Han är på särskilt gott humör eftersom han kvällen innan såg laget besegra Gif Sundsvall och berättar glatt anekdoter från när han själv var med laget ute i Europa. Inte minst den där gången då Gunnar Nordahl var med laget i Rom och den gamle Serie A-skyttekungen fick en halv stad att stanna upp och tissla och tassla.

På sätt och vis mer eller mindre personifierar Jonas IFK Norrköping. Nämnde Nordahl, klubbens kanske störste genom tiderna, var drivande i värvningen av Jonas från den lokala småklubben Sylvia. Gunnars son Tomas var lagledare för A-laget under Jonas sista år som spelare och när IFK vann SM-guldet 1989 – klubbens första sedan 1963 – var Jonas en självklar ledare på planen och bidrog bland annat med två mål i slutspelet.

 

Jonas Lind

 

Från fotbollsproffs till energichef

Jonas spelade med så gott som alla större profiler under det sena 1980- och tidiga 1990-talet: från Tor Arne Fredheim och Sulo Vaattovaara till Tomas Brolin och Janne Eriksson. Till skillnad från en del av de mest namnkunniga lagkamraterna nådde Jonas aldrig landslaget eller proffs­livet. Och eftersom det här var i en tid före Bosmandomen – som möjliggjorde för varenda halvhyfsad spelare att flytta utomlands – jobbade Jonas vid sidan av.

– Mot slutet av fotbollskarriären började jag fundera över vad jag ville göra. Jag hade arbetat deltid tidigare på ett rörföretag, men satte mig i skolbänken de sista fotbollsåren och fick sen ett jobb på dåvarande energibolaget i Norrköping och började arbeta som projektledare när vi byggde ut kylan och värmen i Norrköping. Sen har det ena lett till det andra.

På E.ON har Jonas haft ett antal olika befattningar. Ett tag hade han hand om hela Stockholmsverksamheten, under en annan period ledde han bygget av en stor avfallspanna. Gemensamt för mycket av arbetet är att han varit just en ledare. Precis som han var på planen.

Även om Jonas helst inte pratar i fotbollstermer (»det blir så lätt att man hamnar i floskler då«) har sättet ett lag byggs präglat hans chefsarbete.

– Varför blev jag chef? Jag är väldigt förtjust i att sätta ihop ett bra team och hur man coachar det till att göra ett bra arbete. Jag tänker lite som man får göra i ett fotbollslag. Det är inte per automatik den med bäst kvalifikationer som passar bäst in i en särskild roll. Den som ska in måste också utveckla teamet på bästa sätt. Där finns det likheter med fotbollen. Jag tror också på att skapa ett öppet klimat. Vi måste vara ärliga med vad vi vill.

Jonas Lind

 

Utmaningen: skapa ett hållbart kretslopp

Med den klimatutmaning som finns att möta i Norrköping både nu och i framtiden behöver så många som möjligt vara med på resan. E.ON har till exempel nära kopplingar till Svensk Biogas och Agroetanol.

– En av de stora utmaningarna med att skapa ett sånt här kretslopp är att få olika aktörer att samverka. Ingen gör det här själv. Det är ett samarbete och man måste förstå både den större nyttan och affärsnyttan. Man kan inte skapa sånt här enbart utifrån ideologi och ideelltarbete. Ett av skälen till att vi, Svensk Biogas och Agro­etanol arbetar tillsammans är ju för att vi ser en affär i det här. En kund kan ju fråga mig: »Varför ska vi återvinna?« och mitt svar då är att annars hamnar det på någon avfallsanläggning, som är mycket sämre på att återvinna, eller i sämsta fall på deponi.

För att kunna värma en stad behöver man också vara en del av den. För Jonas är det centralt för E.ON att synas i miljöerna där kretsloppets effekter är som störst och där kunderna finns. 

– Hur bygger man ett varumärke? Det enda sättet för oss är att vara en del av vår stads utveckling. Är det en näringslivsgala eller Stadium Sports Camp så ska vi vara med, överallt där vi kan träffa de andra som påverkar den här stadens utveckling. Vår ambition är att vi alltid ska vara relevanta, tillföra ett värde och göra det enkelt att leva hållbart.

Ibland när Jonas pratar om ledarskap och lagkänsla påminner han inte så lite om landslagets förbundskapten Janne Andersson, som är inne på liknande resonemang.

– Det som har varit intressant med IFK och fotbollen i stort är att ett egentligen sämre lag kunde vara bättre än andra, mer resursstarka, lag med bättre individuella spelare genom att samarbeta bättre, säger Jonas och ler.

– Om man inte drar åt samma håll, om man inte hittar rätt roll åt rätt person och låter hen utvecklas i den rollen och uppnå sin potential, så kommer man inte att nå framgång. Jag måste visa riktningen för att vi ska nå vårt gemensamma mål.

Tillsammans förnyar vi Norrköping

Här kan du läsa mer om hur vi och några lokala hjältar förnyar Norrköping.

 

Jonas hållbara vanor:

  1. Jag har kört på etanol och biogas de senaste tio åren.
  2. Jag har slutat köpa plastpåsar i affären.
  3. Jag köper mer och mer ekologisk mat.

 

Visste du att ...

... E.ON från 1991 till i dag har minskat CO2- utsläppen med cirka 75 procent i Norrköping? Totalt räknar man med att ha minskat med över 80 procent till 2025.

 

Visste du att ...

... Norrköpings kommun har som mål att till år 2030 enbart använda förnybara energikällor?

Scrolla upp