Innovatörerna | KiteX - E.ON
apartment up_arrowboka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook rorligt_icon copygoogle_plushouse Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

KiteX

Det tar ett tag. Men nån gång ska vi vara där i havet utanför Palm Springs.

Den som åkt bil in i Palm Springs, den chica ökenstaden vid Coachelladalen i Kalifornien, glömmer aldrig synen av tusen och åter tusen vindkraftverk, utplacerade som vore de grindvakter vid stadsgränserna. Och den som kommer med flyg norrifrån på väg mot Köpenhamn kan kika ner över de mäktiga vindkraftsparkerna Middelgrund öster om Nordhavn och Lillgrund strax söder om Öresundsbron. Vita högresta tornkluster som bär vittnesbörd om regionens världsledande plats inom vindkraftsdriven energi.

Den rena och effektiva vindkraften har blivit en självklar del av det moderna landskapet men har samtidigt vissa begränsningar. Även om vindkraften är den billigaste nybyggda elproduktionen är de massiva konstruktionerna i sig utrymmes- och kostnadskrävande. Det finns, kort sagt, utrymme för alternativa lösningar. En sådan är drakenergi. Med en gemensam kabel förankrad i ett markfast fundament styrs två drönare med en mjukvara. När vindförhållandena är de rätta lyfter drakarna och genererar elektricitet som leds via kablarna och när vinden mojnar återvänder dem automatiskt till fundamentet.

Idén är inte ny, men tar först nu rejäl fart tack vare framstegen inom modern drönarteknologi. Det är i den utvecklingen som den Köpenhamnsbaserade ingenjörsduon Andreas Okholm och Gustaf Kugelberg befinner sig mitt i med sitt företag KiteX.

På plan 7 i Founder House, ett kontorshotell i det unga, tech-innovatöriga Köpenhamnsområde som brukar kallas Startup Village, sitter det en dryg handfull verksamheter som delar på kök, tepåsar och en liten soffgrupp. Från köket hörs spridda applåder som avslutning på ett personalmöte.

Ett inramat foto av superentreprenören Sir Richard Branson, brett leende och med vind i skägget, tronar i en bokhylla precis vid hissen. Kanske är det ett internskämt, men också en fingervisning om var den generella ambitionsnivån ligger.

Hos KiteX finns allt de behöver, inklusive den obligatoriska danska inredningsdetaljen ett par välanvända träbackar från ölbryggeriet Carlsberg.

Framför fönstret hänger prototypen, en rödplastad cellplastkropp med ett vingspann på drygt en meter. Strax ska den få följa med ut på testflygning.

Både Andreas och Gustaf är kitesurfare, och innan KiteX jobbade de på en startup där de gjorde vindmätare som kopplas in i mobiltelefonens hörlursuttag – perfekt för surfare, seglare, golfare och andra som behöver ha koll på vinden.

Gustaf visar de svarta små boxarna som är fästa på prototypen: gps, radiosändare och flight controller, som kontrolleras med modifierad open source-mjukvara. Själva modellen har de byggt själva, bland annat med hjälp av en 3D-printer och en egenkonstruerad skärmaskin. Gustaf liknar prototypen vid ett Cessna-plan.

Målet är att ta drakenergin till Kenya

Deras nästa modell, den ”riktiga”, ska heta D-100 och ha ett vingspann på fem meter. Den ska kunna generera knappt 100 kW, en storlek på kraftverk som är alldeles för liten för vår del av världen. KiteX siktar in sig på Kenya och Tanzania i östra Afrika, länder där färre än halva befolkningen har tillgång till det nationella elnätet.

Många av byarna har så kallade mini grids, oftast en brummande och stinkande dieselgenerator med något hundratal hus anslutna. Till matlagning eldar många hushåll också med ved, vilket leder till skogsskövling och usel luftkvalitet inomhus. Med drakenergi skulle människorna istället få tillgång till el som är billig, ren och förhållandevis tyst.

"På sikt kommer drakenergi att vara billigare än vanlig vindkraft även i Europa."

Det pågår ett elektrifieringsprojekt som drivs av flera internationella biståndsorganisationer, däribland USAID, Världsbanken och GIZ, Tysklands motsvarighet till Sida, som lagt in flera hundra miljoner euro. Pengarna kommer även KiteX till godo.

– Elen från vårt system kommer visserligen att vara dyrare än vad vi betalar i elnätet i Sverige, men den är mycket billigare än vad många betalar i Kenya och Tanzania. För dem som bor långt från kusten och Nairobi är det dessutom dyrt att över huvud taget få dit dieseln. På sikt, när vi skalar upp, kommer drakenergi att vara billigare än vanlig vindkraft även i Europa, berättar Gustaf.

Skillnaden mellan traditionell vindkraft och drakenergi kokar också ner till ekonomi. KiteX beräknar att kostnaden för ett drakenergisystem blir 40 procent lägre. Deras kommande system väger bara 500 kilo. Gustaf visar en skiss av ett traditionellt torn där spetsarna på rotorbladen är gulmarkerade.

– Den lilla ytan är där praktiskt taget all energi genereras. Resten är ren konstruktion.

Han greppar en sprayburk från skrivbordet.

– Tänk dig att det här är tornet, 150 meter högt, med all kraft där uppe i toppen. Det blir en gigantisk hävarm som kräver ett jättestarkt torn och fundament för att hålla emot. I vårt system drar man istället för trycker. Det blir ingen hävarm, det behövs inget torn och man kan ha ett mycket mindre fundament, förklarar han.

En annan intressant marknad för drakenergi är öar. Femtio miljoner människor i världen bor på öar med dieseldrift, och därmed enorma transportkostnader. I orkandrabbade områden har tekniken ännu en fördel i att den, rent konkret, är betydligt mer jordnära.

– Så här såg det ut efter den senaste orkanen, säger Andreas och pekar på en bild i datorn med ett vindkraftslandskap i Karibien där rotorbladen gått av. Med drakenergi kan alla delar samlas ihop och säkras i en container.

Flygtest mellan Köpenhamns höghus

Dags för flygtest utomhus. Oftast håller de till på idrottsplatsen Kløvermarken ett par kilometer bort, men den här dagen tar de draken i handen och knallar i väg till en stor gräsplätt nära tunnelbanestationen Islands brygge. Gustaf har med sig en av ölbackarna, ”det portabla kontoret”, som han ställer på högkant med datorn ovanpå. Andreas skruvar omsorgsfullt ner en fet metallskruv i gräset, fäster repet som ska hålla linan och går tillbaka till draken med den tunna tråden löpande mellan fingrarna för att kolla att den är hel och inte riskerar att gå av under testet.

Det blåser iskallt, tolv sekundmeter, men solen bryter igenom när draken skickas upp. Den sena höstgrå eftermiddagen skimrar som en sommarlovsidyll med den yviga ängen i klargrönt och klöverblomslila och den röda draken som hoppfullt rör sig under den fläckiga himlen.

Det är förstås en bra bit kvar tills linan är utbytt mot en strömledande kabel och tills färdiga modeller i kolfiber kan lyfta från marken i Östafrika. Verksamheten är kapitalintensiv men KiteX är trygga i sin satsning.

– Det tar ett tag att komma upp i megawattstorlek, säger Gustaf. Men nån gång ska vi vara där i havet utanför Palm Springs.

Gustafs hållbara vanor

  • Hela familjen cyklar. Överallt, alltid.
  • Reser med tåg istället för flyg utomlands. Till Japan tar det en vecka via Vladivostok.
  • Saker köps hellre dyrare och sällan än billigt och ofta. De ska räcka länge.

Alla är revolutionärer

En artikelserie om människorna som ska göra världen hållbar igen. Visst är du en av dem?

Citybon

Textilkonstnären Sarah Nakiito vill med afrikanska tyger och ett slow fashion-tänk utmana bilden av skandinavisk hållbar design.

Sarah Nakiito

Miljöprofessorn

Naturgeografen och miljödirektören Johan Kuylenstierna tror på människans förmåga att rädda planeten.

Johan Kuylenstierna

Tänkaren

Som en av hjärnorna bakom Hans Roslings berömda metoder för att redovisa fakta gör Anna Rosling Rönnlund världen mer begriplig.

Kommer den 1 juni.

Scrolla upp