Ofta är det enklaste sättet att skapa förändring att börja i vardagen, i närmiljön, i det bekanta och invanda. Börjar man med det man känner till blir det förhoppningsvis lite lättare om eller när man tar nästa steg.   

Det där välkända och bekväma kan vara något så enkelt som att det vatten man sett ut över, fiskat och badat i varje sommar sedan man var liten genom åren blivit allt mer nedskräpat. 

Mikaela Julher samlar skräp på kobbe.

Lukas och Mikaela Julher är från Örebro, men har sommarställe i Bohuslän, och det var där de först blev uppmärksammade på en av de, alldeles för många, ödesfrågor vår planet står inför. Gradvis hade de 19-åriga tvillingarna märkt hur mycket plast som med vågornas hjälp rullade in i de västsvenska vikarna varje år.  

– Vi har tillbringat så mycket tid i de här områdena att vi har sett hur oerhört mycket plast som finns i havet, berättar Lukas, dagen efter duons senaste uppstädningsaktion.

– När vi sedan började läsa på blev det också tydligt hur illa ställt det är. För att bara ta ett exempel: 90 procent av alla havsfåglar beräknas just nu ha plast eller spår av plast i sina magar. Ett annat exempel: om 30 år kommer det finnas mer plast än fiskar i haven. 

Porträttbild av Lukas Julher.

Började som Ung Företagsamhet

Lukas pluggar entreprenörskap på gymnasiet och i utbildningen ingår möjligheten att skapa ett så kallat UF (Ung Företagsamhet)-företag. Det var aldrig något snack om vilken inriktning Lukas företag skulle ha. Tillsammans med en kompis startade han CleanSea med målet att städa upp havskusten – och snart fick han också med sig systern Mikaela i företaget. 

Finansieringen av uppstädningen skulle komma från försäljning av särskilda CleanSea-armband. Ett sålt armband motsvarar ett kilo upplockat skräp.   

– Det är mycket om man tänker på hur lite plast faktiskt väger, menar Lukas. 

Trassel till båtar i skärgården.

Inspiration fick CleanSea från ett liknande amerikanskt företag, men Lukas och Mikaela ville göra uppgörelsen mellan företaget och köparna ännu lite bättre. 

– Deras armband kostade mer och man fick bara ett löfte om ett pound plast som motprestation, vårt är både billigare och ger dubbelt så mycket upplockat plastskräp tillbaka.

Växande intresse

Med tanke på att CleanSea än så länge är ett ganska litet initiativ, i mångt och mycket är det bara Mikaela och Lukas, behöver de all hjälp de kan få för att nå ut med sitt budskap. På Instagram, som är deras främsta kommunikationskanal, har intresset blivit allt större och med hjälp av miljöintresserade influencers och deras följare har intresset för CleanSea, likt ringar på vattnet, vuxit. Inte minst bland unga.  

Mikaela Julher på kobbe i skärgården.

– Många i min ålder oroar sig för om de kommer ha någon planet att bo på och vill göra något åt det. Så många av de som engagerar sig i frågan och intresserar sig för oss är unga, men inte bara. Det är många äldre också. Det här är en fråga för alla så klart.

CleanSea har under de mellan 40 och 50 ”clean-up”-resor de gjort till Bohuslän också blivit allt bättre på att samarbeta med kommunerna i området. 

Lukas och Mikaela Julher gör sig redo att samla in skräp.

– Innan vi åker brukar vi höra efter om de har någon inplanerad ”clean-up” och var de i så fall behöver hjälp. Eftersom vi kan området så kan vi lätt ta oss till de vikar där mycket plast blåst in och hjälpa till.

Med modern teknik har det också blivit allt lättare att både hitta och dokumentera vilka platser där det behövs aktioner.  

– I Bohuslän har ett 10-tal kommuner gått ihop och gör egna clean-ups, berättar Lukas. Dessutom har de skapat en karta online, renkust.se, där folk själva kan gå in och märka ut var de hittat skräp eller om de tagit upp någonting. Tanken är att samla in skräp tillsammans på det sättet och sedan tar kommunen över och antingen återvinner eller gör energi av det. Vi gillar det initiativet, säger Lukas.

Hand plockar skräp i speglande vatten.

Från andra delar av världen

Det mesta av skräpet som drar in över kusterna kommer inte ursprungligen härifrån. Så mycket som 80 procent av plasten som hittas i Bohuslän och Halland härstammar någon annanstans ifrån. Nedskräpningen av havet är i allra högsta grad en global fråga.

– Utomlands kommer 80-90 procent av plasten från floder vid de allra största städerna. Det är där plasten samlas och sen förs den ut i haven och vidare över världen. På många håll finns inte samma utvecklade infrastruktur kring sophantering som här, vilket gör att saker som här skulle återvinnas där i stället hamnar i vattnet. 

Vad behövs för att förbättra läget?

– För att lösa det måste vi använda mindre plast, utveckla fler återanvändbara material och utveckla återvinningen. Hanteringen måste bli bättre, informationen måste bli tydligare. De flesta vet dock redan att plast inte är bra, det är systemen för att ta hand om den som inte har utvecklats tillräckligt.

Lukas Julher plockar skräp på skärgårdsö.

40 kilo skräp på två timmar

Samtidigt finns det problem med nedskräpning av haven också på närmre håll. Västkusten är en plats för turism och festande. 

– Under sommaren kommer det hamna plast i vattnet vid till exempel Smögenbryggan. Det vet vi ju. Vi har åkt ut med gummibåt och samlat in plast däromkring och fått ihop 40 kilo på drygt två timmar, vilket är väldigt mycket. Ibland använder vi också en magnet för att ta upp metallsaker från botten. Om det går kan jag eller Mikaela fridyka ned för att plocka upp något också. Vi använder alla sätt som finns tillgängliga helt enkelt.

Målet – det första i alla fall – för CleanSea är att ha samlat ihop 10 ton skräp innan augusti 2020. Och de är på god väg.

– Vi jobbar vidare mot det. Vi skulle vilja åka till Bohuslän på somrarna och känna att vi har gjort det renare.

Mikaela och Lukas Julher med sopsäckar fulla med skräp.

Lukas och Mikaelas hållbara vanor: 

1.     Återvinner så mycket som möjligt. Att återvinna förhindrar behovet av ny plastproduktion, förhindrar att det hamnar i havet och är ett effektivt sätt att göra stor skillnad.

2.     Cyklar när det finns möjlighet. Det sparar i längden både hundratals liter drivmedel och därmed otroliga mängder koldioxid, men är även en hälsosam och bra start på dagen. 

3.     Njuter av naturen. Att förstå och uppskatta vad vi har är nog den bästa motivationen för att göra sitt bästa för att ta hand om planeten.