Förnybart | Örebro mot en hållbar framtid - E.ON
apartment up_arrowboka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook rorligt_icon copygoogle_plushouse Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

"Jag vill att alla i Örebro ska kunna ha varma hem med gott samvete"

Det är en lång väg från krigets Bosnien till värmeverket i Örebro. Ändå står hon här, Azra Sapcanin, head of production, chef för Åbyverket och Örebrotraktens system för produktion av värme, kyla och el.

Hon sms:ar just till sin man. Han är hemma i dag med deras yngsta barn, sonen Elvin, sju månader. Paret har även en åttaårig son.

– Det är mycket barn i livet just nu då jag till viss del är föräldraledig. Jag kommer hem klockan sex, äter middag och är sen med barnen. När de somnat brukar vi jobba vidare med varsin dator och diskuterar: »Hur skulle du ha löst detta?«, skrattar hon.

Hennes man är gruppchef på ett tillverkningsföretag i Garphyttan, »material- och statistiknörd han också«. Det är fredagseftermiddag, den där längtande, småtrötta stämningen efter en arbetsvecka. Snart helg, men lite till att göra innan dess.

Energibolaget E.ON i Örebro håller nämligen på att ta klivet till »Helt hundra 2025«, den ambitiösa och nödvändiga omställningen från fossildrift till förnybar och återvunnen energi.

– Alla här tycker att det är riktigt spännande. Det är en viktig fråga för samhället och framtiden, för våra barn och barnbarn. Så det engagerar oss väldigt mycket, säger Azra.

I dag drivs redan Örebro till 80–90 procent av förnybar och återvunnen energi, resten är fossilt.

– Örebro är den gröna fågeln inom E.ON. Det lilla som är kvar av det fossila är en utmaning, vi har flera små anläggningar där vi måste experimentera oss fram.

Sju år till 2025 kan kännas som all tid i världen, men det är i själva verket ont om tid. Det gäller att byta till bioolja eller bygga om anläggningarna för biomassa.

Att Azra är peppad inför att göra omställningen går inte att ta miste på.

– Vi måste ha modet att ta beslut och genomföra dem. Samtidigt ska vi lyssna på våra kunder och deras önskemål. Men ju mer vi jobbar med detta, desto fler lösningar och idéer kommer fram. För en produktionsmänniska som jag är det spännande.

Åbyverket i Örebro

 

Åbyverket – en katedral som möter James Bond

Vi går en sväng genom Åbyverket. Det var här Azra började sin bana på E.ON 2011. Kollegor på väg hem med snabba steg ropar »Hej«. Killarna på kvällsskiftet i kontrollrummet vinkar bland paneler, skärmar och knappar.

Vi kliver in och sommarvärmen dubbleras i väldiga salar med tjutande, susande maskineri. Det är mäktigt – som en mix av en katedral och en raketbas i en James Bond-film.

Turbinhall, cykloner, doserskruvar, inmatningstrissor, rör med mystiska anslag: »UF-reject till slamtank«. Skyddsglasögonen immar igen.

– Det är mycket kemi i anläggningen, det är inte bara att koka vatten, ropar Azra och tittar till sin favorit ÅP5.

– Det var bland annat den jag fick ansvar för när jag började här på Åbyverket.

Pannan byggdes 1989 av Götaverken som den första i sitt slag och är därför en rymlig visningsanläggning.

– Den är rätt gammal men fortfarande väldigt bra.

Åbyverket ritades av arkitekten Jan Wallinder och stod klart 1960 inför högkonjunkturens decennium. Verket låg på landet då, men staden har växt hitåt.

Här finns också Åbyverkets egen konstutställning med Bengt Lindströms gigantiska måleri på en cistern och på verkets fasad. Alla som kör bil förbi på E18 ser dem.

Målningarna får inte förvanskas och de underhålls ständigt. Nitarna i plåtarna släpper ibland och det kan vara kinkigt att hitta nya med samma färg som originalen. Också ett speciellt bekymmer för en värmeverkschef.

Åbyverket


En resa från Janja till Örebro

Azra Sapcanin är född i staden Janja i nordöstra Bosnien, men växte upp i Landskrona. Man kan ana skåns­kan nånstans i hennes tal. Hon minns sig själv som ett envist barn.

– Jag bestämde och styrde och ställde över mina syskon. Jag blev chef genom att chefa över mina syskon.

Hon pluggade, jobbade och tränade basket och dans flera gånger i veckan. Danslaget med fyrtio dansare uppträdde runt om i Sverige och utomlands.

– Det var den perioden i livet då jag var superpigg!

Hon började senare plugga till kemiingenjör i Lund.

– Mina föräldrar har alltid varit mina förebilder och kanske en av de största anledningarna till att jag pluggade vidare. Kemi var dessutom något som jag bara fattade, det var lätt för mig, jag begrep koderna.

Hon fortsatte av bara farten med ekonomistudier. Sedan var det dags att söka jobb. Hon gick på intervjuer, skrev brev och tänkte att den första som erbjuder jobb, den tar hon. Det blev E.ON.

Azra började på kärnkraftverket i Oskarshamn, som i  dag ägs och drivs av Uniper och Fortum.

– Jag hade inte chefsjobb som mål, men det föll sig så. Jag fick frågan om jag kunde tänka mig att bli gruppchef, jag var lyckligt ovetande och sa: Javisst. Jag var 25 år gammal och skulle bli chef över en grupp av människor med minst dubbla erfarenheten och medelåldern mot min egen. Det var nervöst, men det gick bra.

Till Örebro kom hon för kärlekens skull för tio år sedan. Hon började på ett läkemedelsföretag, men kände stor saknad efter energibranschen.

När en E.ON-tjänst dök upp var hon tillbaka på företaget och fick börja som anläggningsansvarig för bland annat ÅP5 i Åbyverket.

Även om hon som ingenjör är djupt involverad i tekniska system och problemlösningar gäller hennes chefsarbete i lika hög grad människor. Utan dem ingen teknik.

– Det blev min grej att jobba med människor. Vi som jobbar i energibranschen brinner för den, vi är likasinnade, lite nördiga. Man kan tycka att vi jobbar i en "grå byggnad" där det inte händer något, men vi har så roligt. Jag lär mig otroligt mycket och det ger mig energi och bygger min kärlek till energibranschen. När jag har en dålig morgon och vaknar på uselt humör tar det inte lång tid på jobbet innan humöret är på topp.

Azra Sapcanin

 

Behrn Arena i framkant

Det är inte långt genom stan från Åbyverket till en annan av Örebros stoltheter, Behrn Arena – hemmaarena för Örebro SK och KIF Örebro DFF.

Den väldiga arenan ligger halvsovande i solen. Träning pågår därute, läktarna står tomma. Vi träffar Lennart Lindkvist, driftchef på det kommunala fastighetsbolaget Örebroporten, som har sitt högkvarter här. Han och Azra är som gamla kompisar.

– Såg du Hammarbymatchen?

Lennart tycks vara av samma skrot och korn som hon, de är energimänniskor.

– Vi är riktiga Mulle-Meckar här. Jag älskar fjärrvärme och fjärrkyla, säger Lennart, som tidigare var militär men som har jobbat med fastigheter sedan 1995.

E.ON levererar el, värme och kyla till Örebroporten. Sedan ett år går också värme tillbaka till Åbyverket från arenan, vars kompressorer tillverkar kyla till ishallen. Kompressorer alstrar värme som tidigare fläktades ut.

– Förut eldade vi för kråkorna. Nu går värmen tillbaka, värms upp och skickas ut på stan igen. Alla vinner på det, säger Lennart.

– Ungefär 200 hushåll kan värmas av denna restvärme, flikar Azra in.

– Den här lösningen med Örebroporten är ett praktexempel som siktar framåt. Vi vill utnyttja energin bättre. Här används den 4–5 gånger. Nu vill vi hitta andra aktörer i stan som kan tänka likadant.

Azra Sapcanin

 

Nästa mål: Berlin Marathon

Det har blivit eftermiddag och vi tar en sväng till stadsparken, som en så här varm dag liknar ett vykort med dagisklasser och solande pensionärer bland rabatterna, sjukhuspersonal på lunchpromenad längs Svartån, joggare och studentpicknickar.

– Örebro är en fantastisk stad. Den är liten, men den har ändå allt. Det är vackert här och lätt att komma in i det sociala livet, folk är öppna och trevliga, säger Azra.

Staden växer nu med mellan 1 400 och 2 000 männi­skor per år. Energibolaget står mitt i utvecklingen.

– Vi är en samhällsfunktion som i högsta grad är involverad i ekonomin och i dialogen om hur staden ska utvecklas och hur vi ska kunna bidra.

Azra har med andra ord mycket att stå i den närmaste tiden. Nästa år ska hon även springa Berlin Marathon.

– Vi var ett gäng som hade sprungit ett lopp och hade champagneprovning efteråt. Då kommer det fram en del dumma idéer, skrattar hon.

Nu måste hon börja träna för loppet, men med småbarn tar allting sin tid.

– Typiskt mig att sätta upp nästa mål. Jag ska alltid vara värst. Har vi kakbakning ska jag alltid baka flest kakor. Det är därför vårt mål på E.ON känns som en så spännande utmaning för mig. Jag vill allra helst nå dit i förtid, bara för att vara bäst! 

Tillsammans förnyar vi Örebro

Här kan du läsa mer om hur vi och några lokala hjältar förnyar Örebro.

 

Azras hållbara vanor

  1. Kör elbil då det är den enda bilen som är helt miljövänlig. Grädden på moset är att den laddas medan jag sover.
  2. Handlar ekologiskt så mycket som möjligt både av hälso- och miljöskäl. Dessutom tycker jag att det smakar godare.
  3. Sorterar sopor då jag anser att Avfallstrappan är en viktig del i ett hållbart samhälle.

 

Visste du att ...

... E.ON hjälpte det kommunala fastighets- bolaget Futurum att nå sitt klimat- och miljömål tolv år tidigare än planerat, alltså 2018 i stället för 2030? Nu levereras förnybar fjärrvärme till alla deras fastigheter.

 

Visste du att ...

... Örebro var Sveriges sjätte miljöbästa kommun 2017, enligt tidningen Aktuell Hållbarhets årliga kommunrankning?

 

E.ON i Örebro

Örebros fjärrvärme började byggas 1956. I dag är 98 procent av stadens fastigheter anslutna. Det finns tre anläggningar, Åbyverket är den största, följt av värmeverken i Hallsberg och Kumla. Värme- ledningarna bildar ett 43 mil långt nätverk som kopplades samman vid millennieskiftet 2000.

E.ON har varje år under 2000-talet investerat omkring 100 miljoner kronor i sina Örebroanlägg- ningar. 2010 moderniserades Åbyverket med en biobränsleeldad anläggning som minskar de årliga koldioxidutsläppen med 84 000 ton. Kostnaden var närmare en miljard kronor, en investering rätt in i miljön och framtiden.

 

Scrolla upp