Mätare, mätarskåp och nollplint

Frågor och svar

Här publicerar vi ett urval av de frågor om mätare och mätarskåp som vi får in från er som installatörer.

Mätare och mätarskåp

Hur säkrar ni att det är rätt anläggning som ni mäter?

Varje anläggning är unik. Det märks tack vare en speciell kod bestående av 18 tecken. Du har säkert sett den lilla gula etiketten med titeln "Anläggnings id"? Den ska vara placerad på väl synlig plats i anslutning till mätaren. Placeringen ska möjliggöra avläsning med streckkodsläsare. Dessutom ska etiketten lätt kunna identifieras av kund eller tekniker om manuell inmatning ska ske. Siffrorna på etiketten är ett unikt nummer för anläggningen, en så kallad GS1-kod. Det är en identifiering som är nödvändig för att identifiera anläggningen vid anmälningar på till exempel webben.

GS1-koden är uppbyggd enligt följande:
73 5999 114 PPPPPPPP K

  • 73 = Landprefix
  • 5999 = Branschgemensamt nummer
  • 114 = E.ON Elnäts tilldelade nummer inom branschen
  • P = Löpnummer för anläggning
  • K = Kontrollsiffra enligt GS1-modell

Denna unika anläggnings id står också på varje faktura som avser anläggningen.

På fakturan skrivs GS1-koden med 18 tecken uppdelade i grupper om tre positioner.

Exempel på hur det ser ut:
Anl.Id: 735 999 114 007 468 438

Områdesid: MMO

För att göra märkningen tydlig för slutkund ska etikettens bakgrundsfärg vara gul och etiketten ha rubriken "Anläggnings id".

Måste mätarskåpet flyttas ut från källaren när vi renoverar huset då hela elanläggningen moderniseras?

I samband med så kallade ROT-arbeten på kundanläggningen som innebär en väsentlig förändring ska samma fordringar tillämpas för placering av mätsystemet som vid nyinstallation. Detta beskrivs i standarden SS 437 01 40.

Går det att använda alla fasadmätarskåp?

E.ON Elnät har tagit beslutet att all utrustning ska vara enligt gällande standard. Fasadmätarskåpen FM 100 och FM 125 är därmed inte godkända för användning. Skåpen är inte normerade och saknar plats för överspänningsskydd och teleinkoppling.

Vilken höjd ska fasadmätarskåpet ha?

Till fasadmätarskåpets undersida gäller att höjden ska vara minst 0,9 meter. Till överkant på fasadmätarskåpet är den maximala höjden 2,2 meter. All mätning utgår från färdig mark.

När ska mätarcentralen utformas för strömtransformatormätning?

Kunder med upp till och med 63 A har direktmätning av sin elförbrukning. Från 80 A och uppåt ska mätningen utföras över strömtransformatorer (mättransformatorer). Förutsättningarna anges i Svensk Standard, SS 437 01 40 utgåva 3, punkt 6.1.2. Mätarcentralen måste anpassas beroende på effektbehov. När effekterna är höga krävs strömtransformatormätning för att kunna mäta. Finns strömtransformatorer och effektbehovet sjunker under 80 A måste mätarcentralen byggas om från strömtransformatormätning till direktmätning. Anledningen är självfallet kraven på mätnoggrannhet. Skiss på förenklad ombyggnad finns i E.ONs tekniska anvisningar. Ombyggnad av mätarcentral är föranmälningspliktigt arbete och utförs av kundens installatör på kundens bekostnad.

Kunden vill ha mätarskåpet inne i sin carport. Går det bra?

Nej det går inte bra. Vi måste kunna komma åt mätaren för att säkra kommunikationen med mätaren. Det är ännu viktigare idag när det finns krav på månadsavläsning. Av erfarenhet vet vi att de flesta carportar förr eller senare byggs om till garage. Då måste mätaren flyttas till utsidan. För att slippa denna onödiga kostnad för kunden är det bättre att mätarskåpet direkt placeras på ytterväggen. Därför har vi ett sådant krav.

Fasadmätarskåp – är de nödvändiga nu när vi har de nya fjärravlästa mätarna?

Absolut, i allra högsta grad. Med de nya fjärravlästa mätarna är fasadmätarskåpen än viktigare. De fjärravlästa mätarna kommunicerar och skickar mätvärdesinformation till en mottagningsenhet.

Kommunikationen sker antingen via elnätet eller via radiolänk och vi som har mobiltelefon vet att sändningen kan brytas. Förloras kommunikationen slår mätaren larm. I bästa fall kommer överföringen återigen igång med automatik. I värsta fall måste de som ansvarar för mätvärdesinsamlingen åka ut och starta om kommunikationsenheten.

Sitter mätaren då placerad i ett fasadmätarskåp är detta relativt enkelt att starta om kommunikationsenheten. Sitter mätaren däremot inne i bostaden är det betydligt svårare att komma åt den. Då krävs det att tid bokas med den som har nycklar. Besöket blir både dyrare och framför allt mer störande för kunden.

Motsvarande gäller naturligtvis också för mätare i flerbostadshus. Sitter mätaren inne i lägenheten är den svåråtkomlig men sitter mätaren centralt placerad i trapphuset underlättas åtgärd vid driftstörning.

Nollplint

Vad är fördelen med fast förband?

swe-283x224-fast-forband

Ett potentiellt problem är delbara PEN-ledarplintar. Varje år orsakar så kallade nollfel bränder i fastigheter beroende på att skiljeskruvar lossnat i delbara PEN-ledarplintar. Dessa plintar är sedan många år förbjudna att använda och de som finns borde åtgärdas. Det är i äldre mätarskåp och fasadmätarskåp, installerade före 1980, som det kan finnas delbara PEN-ledarplintar. Ett vanligt namn är också nollplintar eller nollskruvar. Lossnar skiljeskruven i plinten förloras PEN-ledaren. Vid avbrott i PEN-ledaren kommer utsatta delar att spänningssättas med upp till och med 230 V och risken för personskada, brand eller överspänning är överhängande. Skiljeskruven kan lossna på grund av vibrationer. Men det kan även finnas andra orsaker till att skruven lossnar. Den här skruven är svår att hålla koll på för en fastighetsägare. E.ON Elnät råder sina kunder att anlita en installatör för att byta ut nollskruven till ett fast förband. Det minskar risken för ett allvarligt fel i anläggningen. Delen där PEN-ledarplinten sitter är plomberad, men detta är en plombering som en behörig elektriker får lov att bryta. Detta beskrivs i E.ONs tekniska anvisningar. Där anges vilka plomberingar som kan brytas och vilka som inte får röras.

Ni har skrivit om problem med delbara nollplintar. Finns inte sådana också i servislådor som sitter i gavelspetsar?

Jo det är helt riktigt. Servislådorna sitter i gavelspetsen eftersom de tar emot eller har tagit emot en friledning. Även om huset senare anslutits med markkabel har servislådan många gånger fått vara kvar som leveranspunkt. Det är alltså en äldre konstruktion som kan innehålla delbara nollplintar. Det här är något som kunden måste få hjälp med att kontrollera. Kunden har ansvaret för anläggningen, men kan troligen inte på egen hand se i vilken kondition den befinner sig.

Kunden har en gammal delbar nollplint. Kan den ställa till problem?

Definitivt. Därför är den förbjuden sedan många år.

Lossnar skiljeskruven förloras PEN-ledaren. Detta så kallade nollfel kan ge ödesdigra konsekvenser som personskada, brand eller överspänning. Rådet är att åtgärda. Kolla om kunden har delbar PEN-ledarplint. I så fall ta bort den och anslut ledarna stumt. Delen där PEN-ledarplinten finns är plomberad. Men detta är en plombering du får lov att bryta. Här anges vilka plomberingar som kan brytas och vilka som inte får röras.

Den här sidan uppdaterades 14 december 2016

av E.ON Elnät