På ackumulatorn ute på Händelöverket har nya hyresgäster flyttat in även i år. I november 2020 sattes en fågelholk upp och kort därefter fick den sin första hyresgäst – en tornfalk som förra året fick en hel hög med ungar. Nu har en ny skara ungar fötts.

Historien bakom holken på Händelöverket börjar med en pilgrimsfalk. Anställda på E.ON hade observerat att en pilgrimsfalk ofta uppehållit sig vid gamla värmeverket BKAB. För att hjälpa falken gick E.ON-anställda samman med en grupp ornitologer och satte upp en fågelholk på taket i hopp om att erbjuda världens snabbaste djur tryggt husrum. Pilgrimsfalken valde dock att bosätta sig på annat håll (alternativt upplevdes en flyttpackning som alldeles för omständligt), men i stället konstaterades att holken beboddes av tornfalk. I november 2020 satte man upp ännu en holk, men den här gången på ackumulatorn ute på Händelöverket och även där kom holken att fyllas av tornfalk, och snart också dess ungar.

Att vi hjälper falken med boställe och att de förökar sig hos oss på Händelö är fantastiskt! Alla är väldigt positiva till det.

Roger Liljeblad, E.ON
Tornfalk på Händelöverket. Foto: Roger Liljeblad
Tornfalk på på ackumulatorn på Händelöverket. Foto: Roger Liljeblad, E.ON

Klipp till 2022 och efter en i holken tom vinter där skicket på holken kontrollerats av engagerade anställda börjar förhoppningen om nya hyresgäster spira. 

En engagerad i holkprojektet är Roger Liljeblad och i mars tyckte han sig kunna observera att det på nytt var livat i holken, och mycket riktigt. Sent i maj kunde konstateras att det på nytt kläckts ungar i boet. 

— Att vi hjälper falken med boställe och att de förökar sig hos oss på Händelö är fantastiskt! Alla är väldigt positiva till det.  

När ungarna var cirka tre veckor gamla i mitten av juni var det dags att märka dem. Märkningen sker för att ornitologer ska kunna hålla ett öga på beståndet för att säkerställa att det växer och mår bra. 

— Det är alltid något speciellt med små liv av alla de slag, så även med dessa små krabater som hjälplöst får finna sig i att bli märkta med ringar kring sina ben, säger Roger.

Tornfalksunge blir ringmärkt. Foto: Roger Liljeblad, E.ON
Tornfalksunge blir ringmärkt. Foto: Roger Liljeblad, E.ON

Tornfalksbeståndet låg under årtionden på en låg nivå, men tack vare ideellt engagemang, avsevärd minskad jakt och att många länder förbjudit användandet av biocider har tornfalksbeståndet ökat. 

Under märkningen flyger tornfalksparet runt och spanar och skriker lite varningsläten, men ungarna är i trygga händer. Ornitologerna är väldigt försiktiga och hanterar fåglarna med respekt och ömhet. Och strax är det färdigt och ungarna kan återgå till att ropa efter mat från de engagerade föräldrarna.

Tornfalksunge på Händelöverket. Foto: Roger Liljeblad, E.ON
Tornfalksunge på Händelöverket. Foto: Roger Liljeblad, E.ON

Kuriosa

Senare tiders forskning har visat att att många fågelarter, bland dem tornfalken, har UV-seende, och ser alltså världen på ett annorlunda sätt jämfört med människan. När den ryttlar (hovrar stilla i luften) över ett fält på jakt efter föda ser den byten som lysande lila prickar, ungefär som stämpeln på handleden vid discoentrén. Den ser även sorkarnas spillning på samma sätt och kan snabbt avgöra om det är lönt att jaga där överhuvudtaget.