Nyheter | Så här förbereder vi oss - E.ON
apartment up_arrow boka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 rorligt_icon copygoogle_plushouse instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin EAC9921F-E050-4152-9E00-5A9E1CAFA966Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

Om stormen kommer – så här förbereder vi oss

Vi har haft ett antal år med kraftiga stormar. Enbart under november och december 2015 berördes Sverige av tre namngivna stormar, Freja, Gorm och Helga. Vad kan vi förvänta oss framöver? Vi tipsar om hur du förbereder verksamheten inför eventuella störningar.  

Uppdaterat 27 oktober 2016
Publicerat av E.ON Elnät

– Vår senaste långtidsprognos fram till mitten av november pekar på fortsatt högtryck med måttlig blåst och torrt väder. Vad som väntar därefter vet vi inte, säger Fredrik Cronvall, meteorolog på SMHI.

En månad är så långt som det går att prognostisera väderutvecklingen med viss säkerhet. Då finns ändå många osäkerhetsfaktorer. Ännu längre prognoser är erfarenhetsmässigt inte särskilt träffsäkra. Atmosfärens fysikaliska och kemiska processer, det vill säga vädret, är komplicerade att studera.

Varnar för storm

SMHI utformar olika typer av specialprognoser för olika samhällssektorer. Då kan även osäkerheten i prognosen presenteras för att ge bästa beslutsunderlag.

– E.ON Elnät får en varning om stormar, stora snömängder och åska, sju dagar i förväg. Då kan vi inte se detaljer, utan kan bara förutse att storm kommer att drabba exempelvis södra Götaland. Ibland är vi säkra på ovädrets bana, men osäkra på vindhastigheten. Andra gånger kan det vara tvärtom. Då vet vi att det blir storm men inte exakt var. Ju närmare vi kommer i tiden desto säkrare blir vi, konstaterar Fredrik Cronvall.

Tjugofyra timmar innan det händer vet SMHI vilken del av E.ONs elnät som kommer att utsättas för de kraftiga vindarna. Det ger företaget en tid att förbereda sin organisation och varna utsatta företagskunder.

Superdator bearbetar observationer

SMHI börjar arbetet med väderprognosen genom att kartlägga utgångsläget. Väderdata såsom vind, temperatur, lufttryck med mera hämtas från många olika källor som fartyg, flygplan, väderballonger, väderradar och satelliter samt från automatiska och manuella väderobservationer. Dessa data bearbetas i en superdator. Matematiska beräkningar görs för att förutse vädret. Erfarna meteorologer styr vilken prognosmodell som är lämpligast att använda.

Mer storm att vänta

– Sedan 2010 har vintrarna varit varmare än normalt i Sverige. Det är gynnsamt för storm. Generellt blir vädret mildare på grund av klimatförändringarna. Därmed räknar vi med att antalet stormar ökar, betonar Fredrik Cronvall.

– Med varmare och fuktigare klimat ökar också åskproblematiken. Däremot minskar snön i södra Sverige. Den blötsnö som tidigare var ett bekymmer för elleveranserna kommer istället att drabba Norrland.

Orkaner påverkar

Vad gäller de tropiska orkanerna, exempelvis Matthew som nyligen drog fram över Haiti, Kuba och Nordamerika, är det i dag mer väderfenomenet El Niño som har betydelse än klimatförändringarna.

– Men dessa orkaner påverkar oss också. De kan gå ut över Atlanten och orsaka lågtryck alternativt förstärka högtryck. Det senare är vad vi tror syns nu i vår senaste långtidsprognos, säger Fredrik Cronvall.

Hur sårbart är ditt företag?

Eftersom framförhållningen i praktiken är kort, gäller det att vara förberedd den dag som stormvarningen kommer.

Om en storm knäcker träd och lösa föremål flyger runt och orsakar kortslutningar i elnätet, vad händer då i din verksamhet? En del är uppenbart, annat inte. Det elektriska dörrlåset, telefonväxeln eller bredbandet till exempel. Kommer de att fungera efter en spänningsdipp eller ett kortare alternativt längre strömavbrott?

Bedöm riskerna innan en störning är aktuell. Här är några tips och råd.

Förbered i god tid

  • Kontaktvägar. Hur får du tag i folk när det inte finns el? Är ni beroende av kommunikationslösningar utanför huset – hur påverkas de?
  • Produktionsplanering. Om ni får information om risk för störningar, hur ska ni agera? Styra om känsliga processer i förtid, eller avvakta och se vad som händer? I vilket läge skickar ni hem personal?
  • Reservkraft. Vad är viktigast att skydda? Krävs större anläggningar för att hålla igång verksamhet eller räcker det med en UPS för att säkra enstaka datorer?

Det finns naturligtvis mer att sätta på den här listan, beroende på hur känslig verksamheten är för störningar. Tänk på att planera både för spänningsdippar och för totalavbrott.

När lugnet återvänder

Gå igenom händelseförloppet under störningen så snart det är möjligt. Dra nytta av erfarenheterna för att förebygga inför nästa storm. Även om allt är planerat i detalj, kan det finnas någon detalj som är missad. Det som brukar hända har en tendens att återupprepas.

Vi fortsätter dialogen

Kontakta oss gärna för att diskutera din elleverans och vilka åtgärder som kan göra din anläggning mer stabil och motståndskraftig.

Kontakta vår företagskundservice på 0771-25 55 50.