Energikällor | Så fungerar vindkraft – energikunskap - E.ON
apartment up_arrow boka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 rorligt_icon copygoogle_plushouse instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin EAC9921F-E050-4152-9E00-5A9E1CAFA966Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization
Vindkraftverk på äng

Vindkraft

En energikälla som aldrig tar slut

Vindkraftverk drivs indirekt av solen. När luftmassor håller olika temperaturer skapas luftströmmar, vars rörelseenergi kan omvandlas till elenergi via en generator i ett vindkraftverk. Oftast finns två eller tre rotorblad. Dessa sitter på ett nav, som i sin tur är fastsatt i en turbinaxel.

Vindkraftverk

Vinden får vindkraftverkets vingar att snurra. Via en växel omvandlas sedan rörelsen till elektricitet i vindkraftverkets generator.

Vindkraftverk placeras där det är så öppen terräng som möjligt, för att vinden ska utnyttjas maximalt. På höjder, vid kustband och i havet finns oftast de mest gynnsamma förutsättningarna. Vindkraftverkets höjd påverkar också. Ju högre vindkraftverk, desto större möjlighet att effektivt fånga upp vindarna. Vindkraftverk placeras allt oftare till havs eftersom det där blåser starkare vindar och vindtillgången är jämnare, då vindens framfart inte hejdas av byggnader och träd. Tack vare detta producerar havsbaserade vindkraftverk cirka 50 procent mer el än motsvarande på land.

Vindkraftverk

Transport av el från havsbaserat vindkraftverk till land.

Vindkraftens historia

Vinden – en aldrig sinande energikälla. Från egyptiernas segelfartyg till dagens vindkraftverk.

Vinden började användas som energikälla tidigt för att driva segelfartyg. Redan 4000 före Kristus hade egyptierna segel på sina papyrusbåtar i Nilen, vindhjul använde man med början i USA på 1880-talet för att pumpa vatten, och väderkvarnar var i bruk på 900-talet i Mellanöstern, bland annat till att mala. Väderkvarnen spred sig under 1200-talet till hela Europa. Som mest har cirka en halv miljon väderkvarnar varit i bruk i Europa, och lika många till i Kina. Vid 1800-talets slut gjorde ångkraften och oljan entré på energiscenen, och trängde undan vindkraften. Elektrifieringen av landsbygden bidrog också till den utvecklingen.

Vindkraften hämtade sig dock så småningom. På 1890-talet insåg nämligen den danske meteorologen och aerodynamikern Paul la Cour vindkraftens potential för elproduktion och påbörjade en mer vetenskaplig utveckling av vindkraftverk. Han utbildade specialister inom vindkraft och startade en tidskrift i ämnet. På 1920-talet fanns flera hundra vindkraftverk i drift i Danmark. På 1950-talet utvecklade Johannes Juuls, en av la Cours elever, en vindturbin med en maxeffekt på 200 kilowatt med växelströmsgenerator. Han placerade turbinen i Gedser på ön Falster i sydligaste Danmark. Vindturbinen blev stilbildande för moderna vindkraftverk. I Sverige kom diskussionen om vindkraft som möjlig energikälla igång på allvar i samband med oljekrisen på 1970-talet och med debatten inför kärnkraftsomröstningen 1980. Då började vindkraftens moderna era. Vind som energikälla har ju den stora fördelen att vara oändlig, medan såväl uran som olja och kol tar slut så småningom. Premiärsatsningar på vindkraft ägde rum på Gotland av Vattenfall och i Skåne av Sydkraft 1982.

Den här sidan uppdaterades 23 januari 2018