När man pratar om kapacitetsbristen dyker det upp flera termer som kan som hör ihop med varandra, men som ibland kan röra till det lite. Du har säkert hört talas om ”elbrist” förut, men vad betyder det? Här reder vi ut vad de olika begreppen och vad kapacitetsbrist egentligen innebär.

  • Elbrist I Sverige använder vi varje år ungefär 140 TWh och vanligtvis är inhemsk elproduktion tillräcklig för att täcka behovet av elenergi. Sedan år 2011 har Sverige producerat mer elenergi under året än vi använt i landet och vi har därför kunnat exportera el. Vi har alltså inte elbrist. Problemet är att idag finns stora delar av den svenska elproduktionen i norra Sverige, medan det är i södra Sverige som det används mest el. Idag klarar inte det stora statligt ägda stamnätet av att transportera all den el och effekt som södra Sverige behöver – något som lite slarvigt kan kallas elbrist men som i själva verket beror på att elledningarnas överföringsförmåga inte räcker till. Det är ”fullt” i elnätet.

  • Effektbrist Effektbrist uppstår när det inte finns tillräckligt mycket el att tillgå vid en viss tidpunkt. Exempelvis under en enskild timme en väldigt kall och vindstilla dag då efterfrågan är stor. I system med stor andel väderberoende energi är risken för effektbrist av naturliga skäl större, men kan avhjälpas genom att förstärka elnätet.

  • Nätkapacitetsbrist Även om vi producerar mer el än vi själva använder i Sverige krävs att den kan överföras dit den behövs. Kapacitetsbrist innebär att ledningarna som är underdimensionerade för våra behov. För att undvika kapacitetsbrist behöver hela elnätet vara rätt dimensionerat, från stamnätet, till regionnätet och vidare till lokalnätet.

Så vad är kapacitetsbrist?

En förenklad förklaring är att det är för trångt i elnätet. Elen och den effekt som producerar kan inte flöda genom elledningarna i den mängd som behövs. Det bildas kort och gott flaskhalsar i elnätet, där förmågan att transportera den inmatade effekten är begränsad. Särskilt i anslutning till större städer och regioner. Och problemet blir som värst när det är många som behöver mycket el samtidigt, som under som under kalla, vindstilla vinterdagar med mulet väder.

Elledningar över åker

Kapacitetsbristens konsekvenser

Att elnätet i vissa delar av Sverige inte hänger med i samhälls- och teknikutvecklingen får flera konsekvenser. Företag kan inte expandera med nya fabriker och effektkrävande anläggningar. Planerna för nya bostadsområden skjuts upp för att de inte kan kopplas in i det ansträngda nätet. Och den stora efterfrågan på elektrifierade transporter och elektrifieringslösningar för industrin kan inte mötas. Därför är det viktigt att bygga ut och förstärka elnätet.

Mer om kapacitetsbristen

City, storstad i kvällsvy

Därför ökar efterfrågan på el

Elektrifieringen av Sverige kräver stora mängder energi och ett elnät som klarar av att leverera elen dit den behövs. 

Medarbetare tittar ut över fält och elledningar

Nätutvecklingsplaner

Vi stödjer det nya lagförslaget om nätutvecklingsplaner som kommer att påskynda utbyggnaden av Sveriges elnät.

Kraftledning på åker i solsken

Så löser vi kapacitetsbristen

Se initiativen vi arbetar med för att skapa möjligheter till en säkrad elnätskapacitet i Sverige, både på kort och lång sikt.

Den här sidan uppdaterades av E.ON Energidistribution (elnät)