Bransch.nytt | Förnybart ersätter gammalt energisystem - E.ON
apartment up_arrow boka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 rorligt_icon copygoogle_plushouse instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin EAC9921F-E050-4152-9E00-5A9E1CAFA966Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization
Simris

Förnybart ersätter gammalt energisystem

I juni 2016 gjorde Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Målet är 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Vilka utmaningar finns och vad kostar ett sådant system?

Vatten, vind och sol är sannolikt de dominerande energikällorna i det förnybara energisystemet, kanske även biobränslebaserad kraftvärmeproduktion och gasturbiner. Utmärkande är att stora, centraliserade kraftverk ersätts av mindre anläggningar, mer utspridda över landet.

Väderberoende

Eftersom vindkraft och solenergi är direkt beroende av väder och ljus behövs en reglerkraft som kan rycka in när det är vindstilla och natt. Sverige har goda förutsättningar, tack vare vattenkraften som kan fungera som regulator. Vattnet används för elproduktion när övriga produktionsslag går på sparlåga, och vattnet sparas när solceller och vindkraftverk, land- eller havsbaserade, producerar maximalt.

Måste reglera snabbt

Det för dock med sig en del tekniska utmaningar. Vattenkraften måste snabbt kunna anpassas efter hur konsumtion och produktion ändras. Effektbehovet måste kunna tillgodoses även vid större och mer oförutsägbara svängningar i elproduktionen. En ökad effektkapacitet skulle öka reglerförmågan.

Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Fortum och Skellefteå kraft analyserat potentialen för en effektutbyggnad av vattenkraften i redan utbyggda vattendrag. Analysen visar att potential finns och överstiger den installerade kapaciteten i de fyra kärnkraftsreaktorer som ska fasas ut till 2020. Befintliga vattenkraftstationer behöver då effektiviseras eller kompletteras med nya. 

Elen måste transporteras

En svårighet är att de stora älvarna finns i norra Sverige, medan merparten av befolkningen och därmed den större efterfrågan finns i södra delen av landet. Den utmaningen behöver mötas av en förstärkning av stamnätet. Elen måste kunna transporteras i stor mängd när den behövs, till områden där den efterfrågas.

Utöver stamnätet behöver både region- och lokalnätet byggas ut och stärkas. Småskalig elproduktion som solkraft ansluts till lokalnätet, större anläggningar till regionnätet, medan havsbaserad och större landbaserad vindkraft över 300 MW och annan storskalig elproduktion ansluts till stamnätet.

Konstant frekvens

Frekvensen i elnätet måste hållas konstant. Det blir svårare när stora kraftverk med roterande massa ersätts av elproduktion utan synkront inkopplade generatorer. Energisystemet blir sårbarare för snabba svängningar. Här krävs olika tekniska lösningar.

Energilager hjälper till

För att kunna dra nytta av så mycket av solenergi och vindkraft som möjligt behövs någon form av energilagring. Det kan vara lagring i batterier, eller att vatten pumpas upp till högt liggande dammar när det finns gott om el – vatten som sedan används för vattenkraftproduktion när efterfrågan ökar.

Därutöver är det nödvändigt med import för att täcka efterfrågan alla timmar, året runt. Slutligen behövs reservkraft för att minimera risken för kostsamma driftstörningar.

1,5 biljoner kronor

Sweco har räknat på vad omställningen kostar. De baserar sina beräkningar på två olika scenarier, med mer eller mindre elproduktion i norra respektive södra Sverige. I båda alternativen räknar företaget med att kärnkraften är utfasad.

Det totala investeringsbehovet i båda alternativen uppgår till 1 500-1 600 miljarder kronor. Då ingår investeringar i produktion, nät, energilager och efterfrågestabilitet. Nätet svarar för ungefär halva investeringsbehovet.

I jämförelse beräknas kostnaden för att bygga ut höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö att hamna på runt 230 miljarder kronor.

Investeringsbehovet är därmed stort kommande år och kan förväntas skapa en stor efterfrågan i branschen.

Den här sidan uppdaterades 25 juni 2018
E.ON Energidistribution