En elektrisk starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Det är grundregeln.

Termen nätkoncession definieras i 2 kap. 1 § ellagen (1997:857). En nätkoncession är antingen en nätkoncession för linje eller en nätkoncession för område. 

  • En nätkoncession för linje avser en ledning med i huvudsak bestämd sträckning. Den används idag för stamnätet och regionnätet med spänningsnivåer mellan 30 kV - 400 kV.
  • En nätkoncession för område avser ett ledningsnät inom ett visst angivet område. Områdeskoncession används för lokalnätet, normalt med en högsta spänningsnivå om 20 kV. Innehavaren av en nätkoncession för område ska i princip ha ensamrätt att bygga ledningar och bedriva nätverksamhet inom den för området angivna högsta spänningen. 

Undantag 

Vissa elledningar är undantagna från kravet om nätkoncession i ellagen. Dessa kallas för icke koncessionspliktiga nät, IKN. Dessa finns uppräknade i förordningen (2007:215) med fördjupning i förordningsmotivet (Fm 2007:1).

Enligt motiven till förordningen kan tre kriterier ställas upp för undantag från koncessionskravet.

  1. Ledningen eller ledningsnätet är ett internt nät, det vill säga att innehavaren överför el för egen räkning. 
  2. Det interna nätet får inte ha alltför stor utbredning. Ett stort internt nät skulle kunna skapa svårigheter för koncessionshavaren att bygga ut sitt nät på ett effektivt sätt och orsaka merkostnader som ytterst drabbar hela kundkollektivet.
  3. Områdets belägenhet och utbredning ska lätt kunna fastställas. Det måste vara lätt att konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. Därför används ofta den egna tomten/fastigheten som begränsning för utbredningen för vanliga bostäder.

Några exempel

Interna nät som ligger på eller i byggnader kräver inte nätkoncession. Det innebär till exempel att elledningarna som finns inne i ett bostadshus normalt inte kräver nätkoncession. Det här undantaget gäller bara för interna nät som ligger i eller på en enda byggnad. 

Normalt faller inte ett nät mellan flera bostadsbyggnader inom samma fastighet in under något undantag vilket gör att det krävs separata anslutningar till varje bostadsbyggnad. (Det finns bostadsbyggnader som på ett eller annat sätt är sammankopplade och av den anledningen kan falla inom ramen för undantag, men det kräver en bedömning från fall till fall.) Ett Attefallshus som uppförs för någon form av boende får av samma skäl inte heller dela elanslutning med något annan byggnad för boende. I detta fall ska el överföras till en byggnad avsedd för boende och även överföring göras för annans räkning. Avsaknaden av undantag betyder också att det krävs nätkoncession om el från solpanelerna på en byggnad ska överföras till en annan bostadsbyggnad, exempelvis inom en bostadsrättsförening.

Däremot, när el överförs till anläggningar eller byggnader som inte är avsedda som bostadshus och som ligger i omedelbar närhet till ett bostadshus, finns undantag från nätkoncession. Ett exempel är en Friggebod eller Attefallshus som byggs som ett komplement till bostadshuset i syfte att använda som till exempel hobbyrum, vedbod etc. 

El till andra

Huvudregeln är som beskrivet att elen på det interna nätet ska överföras till egen verksamhet. Även här finns undantag. I 23–31 §§ IKN-förordningen finns bestämmelser om hur och när ett internt nät får användas för att överföra el till andra än den som äger nätet utan att det ska krävas nätkoncession. 

Besked kan begäras

Vid osäkerhet om den tänkta ledningen/det tänkta nätet omfattas av undantag från nätkoncession finns möjlighet att begära ett bindande besked från Energimarknadsinspektionen. 

Det går också alltid bra att kontakta vår handläggare för en diskussion när du ställs inför frågan om interna nät.

Vill du läsa mer på ämnet kan vi rekommendera Energimarknadsinspektionens hemsida där de även har publicerat flera tidigare prövningsärenden.