Att det finns el och att använda elektriska prylar är så självklart att vi knappt tänker det. Det är först när elen försvinner vi tänker på det. Här kan du få reda på hur det fungerar, och varför det är så viktigt att vi har ett starkt och välfungerande elnät.  Vi på E.ON tar hand om cirka 8 700 km regionnät och mer än 128 000 km lokalnät.

Elnätets uppbyggnad

Sveriges elnät fungerar ungefär som ett vägnät som kopplar ihop alla delar av landet med varandra. Elnätet är utbyggt på tre olika nivåer: stamnät, regionnät och lokalnät. 

Illustration över stamnätet i Sverige

Stamnätet

Det statligt ägda stamnätet är elens motsvarighet till motorvägen. Här överförs el från norr till söder, ut i regionnäten. Kraftledningarna – med en sammanlagd längd på hela 15 000 kilometer – har också förbindelser till våra grannländer. Elen transporteras vid hög spänning på 400 eller 220 kilovolt, eftersom det är mer ekonomiskt. 

Illustration över regionnäten i Sverige

Regionnäten

De regionala näten kan jämföras med landsvägar som transporterar elen från stamnätet till de lokala distributionsnäten. Eftersom elen inte ska överföras lika långt är spänningen i regionnäten lägre, mellan 40 och 130 kilovolt. Regionnäten ägs av fem regionnätsföretag, varav vi på E.ON är den största regionnätsägaren i Sverige.

Illustration över lokalnäten i Sverige

Lokalnäten

Lokalnäten – våra ”småvägar” – går genom bebyggelse fram till hushåll och verksamheter. Här är spänningen 40 kilovolt eller lägre, och sänks så småningom till 230 volt när elen levereras till sin slutdestination. De lokala näten ägs av över 100 små och stora elnätsföretag, varav många har lokal anknytning.

Elförsörjningen – en balansakt

I elnätet måste det alltid finnas en balans mellan det som produceras och används. När du sätter i en stickpropp i väggen och tar ut el måste samma mängd el produceras och skickas ut i elnätet. Anledningen är att elnätet alltid måste hålla en viss spänning och frekvens för att allt vi kopplar in i det ska fungera på rätt sätt. I Sverige är standardspänningen 230 volt och frekvensen 50 Hz i ett vanligt vägguttag. Om elnätet är i obalans kan det innebära avbrott eller skador på utrustning.

Spårområde i Malmö

Vi behöver förnya elnätet

Sverige går allt mer ifrån elproduktion i stora centrala kraftverk till mindre lokala producenter av förnybar energi. Samtidigt går elektrifieringen och teknikutvecklingen snabbt, och vårt elnät hänger inte med i samma takt. För att se till att alla kan få den el de behöver och att vi undviker kapacitetsbrist i framtiden behöver vi förnya elnätet här och nu.

Därför flyttar vi inte regionnätsledningar

Elektrifieringen ställer höga krav på utökad kapacitet i elnäten. Att flytta ledningar ökar sällan kapaciteten eller leveranssäkerheten, men kräver stora resurser i tid och pengar. Därför lägger vi inte resurser på att flytta regionnätsledningar – utan prioriterar de investeringar som driver den viktiga samhällsutvecklingen.

Vanliga frågor om elnätet

Vad betyder elbrist?

Elbrist är ett begrepp som ofta dyker upp när man pratar om elnätet. Elbrist innebär att man inte producerar tillräckligt med el – vilket inte är fallet i Sverige. Däremot så riskerar vi en kapacitetsbrist i våra elnät om vi inte förnyar dem nu.

Betalar min elnätsavgift för utvecklingen av elnäten?

Det stämmer. Elnätsavgiften är ett samlingsnamn för de avgifter du betalar för att använda elnätet. Pengarna går bland annat till att förnya elnäten.

Hur stor är en kilovolt?

En kilovolt motsvarar 1 000 volt. Spänningen i ett vanligt uttag i ditt hem är 230 volt. I stamnätet är spänningen upp till 400 000 volt – eller 400 kilovolt. 

Därför flyttar vi inte regionnätsledningar

Elektrifieringen ställer höga krav på utökad kapacitet i elnäten. Därför lägger vi inte resurser på att flytta regionnätsledningar – eftersom det sällan ökar kapaciteten eller leveranssäkerheten