Vad menar vi när vi pratar om elpriset?
När vi pratar om elpriset menar vi den del av elfakturan som utgör den faktiskt konsumerade elen. Som kund består din elfaktura av olika delar och beroende på vilka val du har gjort av energileverantör kan du få två olika fakturor. Utöver kostnaden för din förbrukade el kommer elcertifikatavgiften och moms. Den totala elkostnaden består också av avgiften för elnätet, det vill säga kostnaden för att transportera elen fram till kunden samt energiskatt på el samt moms. Elnätsavgiften kan komma på en separat faktura om din elnätsleverantör och din elleverantör inte har samfakturering.
Elpriset är rörligt och styrs av tillgång och efterfrågan
Elpriset på elbörsen är rörligt och varierar timme för timme. Den el som elhandlare säljer till svenska kunder handlas in på den nordiska elbörsen Nord Pool där priset styrs av tillgång och efterfrågan på el. Det förhållandet beror på en lång rad faktorer.
- hur många producerande enheter som är i drift
- vädermässiga förutsättningar
- råvarupriser
- utsläppsrätter
- med mera.
Höga elpriser uppstår när efterfrågan är särskilt hög, i Sverige eller i Europa, och dyrare produktion måste adderas för att möta behovet.
Vad påverkar elpriset?
Därför finns elområden
Den 1 november 2011 delade Svenska kraftnät in Sverige i fyra så kallade elprisområden. Syftet med indelningen är att göra elproduktion mer lönsam lokalt, och på så sätt minska behovet av att transportera el långa sträckor. Indelningen ska också uppmuntra till investeringar i stamnätet där det bäst behövs. Därigenom har det även blivit tydligt att behovet av investeringar i ny elproduktion är störst i södra Sverige. Svenska kraftnät har fått regeringens uppdrag att se över elområdesindelningen.
I Sverige varierar priset mellan de fyra elområdena
Sverige har inget enhetligt nationellt elpris utan är indelat i fyra så kallade elområden. Elpriset sätts för vart och ett av de fyra elområdena utifrån tillgång och efterfrågan i respektive område. Tillgänglig överföringskapacitet i transmissionsnätet, eller stamnätet som det också kallas, till och från närliggande elområden påverkar också priset. Det innefattar både elområden inom Sverige och i kringliggande länder som Sverige kan importera el från. Transmissionsnätet, även kallat stamnätet, är elnätets nationella motorvägar och ägs och drivs av statens affärsverk Svenska kraftnät. Eftersom förutsättningar för produktion och användning av el varierar mellan elområdena behöver elen överföras mellan områdena med hjälp av transmissionsnätet för att räcka till. Finns det inte tillräcklig överföringskapacitet i transmissionsnätet uppstår det flaskhalsar som kan leda till stora prisskillnader över landet.
Bristande överföringskapacitet från norr till söder orsakar prisskillnader
I norra Sverige, i elområde 1 och delvis 2, finns det i dagsläget större elproduktion än förbrukning, eftersom den största delen av vattenkraften och vindkraften finns där. I södra Sverige, i elområde 4, finns det begränsat med produktion men en betydligt större elanvändning. Det gör att södra Sverige är beroende av att el överförs via transmissionsnätet från norra och mellersta Sverige för att elen skall räcka till. Eftersom det i Sverige idag ofta råder brist på överföringskapacitet i transmissionsnätet uppstår det flaskhalsar som gör elen i södra Sverige dyrare än i norr. För att minska prisskillnaderna på el över landet är det därför viktigt att investera i kapaciteten i det statliga transmissionsnätet. Det är också viktigt att det är långsiktigt lönsamt att investera i produktion av fossilfri el i södra Sverige för att öka tillgången på el i det området.
Vi både importerar och exporterar el
Det kan vara förvirrande att det i debatten ibland lyfts upp att Sverige har brist på el medan andra pekar på att vi exporterar el till andra länder för att vi har ett överskott. Faktum är att båda sidor har rätt. Sett över helåret är Sverige nettoexportör av el, men tidvis importerar vi från andra länder. Situationen skiljer sig åt mellan elområdena. Elområde 4 behöver el från omkringliggande elområden och vid tidpunkter då efterfrågan är särskilt stor kan det även krävas import från andra länder för att täcka elbehovet. Andra elområden upplever regelbundet ett överskott på el och kan därför exportera, både till andra elområden i Sverige och till andra länder. Sverige som helhet har alltså ett överskott av el, sett över helåret. Men i enskilda områden och vid enskilda tidpunkter kan vi ändå behöva importera el från andra länder.
E.ONs roll
E.ON är Sveriges största elnätsägare. Regionnätet är nätet som transporterar elen från transmissionsnätet ut till de lokala distributionsnäten inom respektive elområde. Genom flexibilitetslösningar, som exempelvis marknadsplatser för att köpa och sälja kapacitet i elnätet, bidrar vi till att öka den tillgängliga effekten, det vill säga att fler kan förbruka samtidigt i vårt elnät. Vi hjälper också våra kunder att själva bidra till sin egen elförsörjning genom att installera solceller. I våra kraftvärmeverk producerar vi en mindre mängd el som kan användas lokalt vid toppar i efterfrågan. Framförallt bidrar våra kraftvärmeverk och fjärrvärmesystemet till ökad effekt lokalt genom att avlasta elnäten. När fjärrvärme används för uppvärmning istället för eldrivna värmelösningar kan elen istället användas där den behövs bättre. E.ON samverkar också med Svenska kraftnät för att bidra med kunskap kring hur transmissionsnätet bäst kan förstärkas.