Againity | Ny teknik vill ta tillvara på energi - E.ON
apartment up_arrowboka_tidboka_tidcheckmark Imported Layers Copy 3Imported Layers Copy 3close_icon close_iconcontract-details direction error-messagefacebook rorligt_icon copygoogle_plushouse Kalender_24x29Artboard 1 Kalender_24x29Artboard 1 instagram_icon mailmailmap_pin_selected_map_pin Type something Imported Layers Copy 2Imported Layers Copy 2 Imported Layers Copy rabatt_icon Created with bin/sketchtool. radgivning_icon Created with bin/sketchtool. sms_icon Created with bin/sketchtool. Imported Layers 7Imported Layers 7 translate_icontwitteruser-contract vattenkraft_icon copy 3Customization

"Det är väl alla pojkars och flickors dröm att ha en egen ångturbin i garaget?"

Den ser inte speciellt märkvärdig ut, den klarblå container som parkerats utanför en av cisternerna på Norrköping Vattens avloppsreningsverk. Men innanför väggarna ryms en snillrik teknologi som på sikt kan bidra både till att lösa avfallsproblemet i utvecklingsländer och minska världens utsläpp av växthusgaser.

Man kan kalla det en naturlig del av framtidens elproduktion. Eller kanske ännu hellre att vi börjat hitta lösningar på gamla problem.

– Tänk dig att du lägger upp en tallrik mat och sedan kastar bort 70 procent. Det är så det har varit med elproduktionen. Folk säger att det är dyrt med energi, men jag håller inte med. Det är alldeles för billigt om du har råd att kasta bort så stora delar av den, säger David Frykerås, grundare av Againity och hjärnan bakom den anläggning som omvandlar överbliven energi till elektricitet och värme.

 

Inuti containern är det över fyrtio grader varmt. David, klädd i mörk kavaj och ljusa byxor, svettas när han visar hur de olika komponenterna fungerar. Han stiger in i det gröna ljuset som strömmar ut under delen där turbinen sitter – det här är den enda mekanism vi inte får se, eftersom den är själva kärnan i Againitys teknik.

Förväntningarna på vad tekniken ska kunna åstadkomma är höga. Om det för Sveriges del framför allt handlar om att ta vara på energi som annars skulle gått förlorad är förhoppningen att på sikt kunna erbjuda konkreta lösningar på världens växande avfallshögar.

– Kan vi få fyra miljarder människor att inte slänga sitt skräp i naturen, då är jag nöjd, säger han.

Againitys anläggning bygger på ett så kallat ORC-system, där en värmekälla – exempelvis hetvatten från förbränning av biobränsle, avfall eller spillvärme från en industriell process – driver en turbin som producerar elektricitet.

Resultatet, för att ta Norrköpings reningsverk som exempel, är att den metangas som annars skulle »facklats« bort omvandlas till ny el – tillräckligt för att driva nästan hundra villor under ett år.

En sådan här anläggning beräknas bli lönsam på tre år. Och då bidrar den samtidigt med att dra ned utsläppen av växthusgaser.

– Det finns få förlorare. Miljön vinner på det, ekonomin vinner på det, och i länder där man inte tar el för givet kan det innebära ett viktigt inslag i elförsörjningen.

Med tanke på hur stora mängder energi som går till spillo vid exempelvis elproduktion är det märkligt att lösningen har dröjt ända till nu. ORC-tekniken har funnits länge, så varför har ingenting hänt?

Man framför blå container

 

Från försvaret till energiinnovatör

För att svara på den frågan måste vi backa bandet till mitten av 1990-talet. Det var då flygflottiljen F13 i Bråvalla lades ner, vilket innebar att den unge flygteknikern David var tvungen att söka efter ett nytt jobb. Han hittade ABB, där han fick anställning som servicetekniker på oljeriggar och raffinaderier runtom i världen.

Det var där – mitt i olje- och gasindustrin – som han slogs av vilka energimängder som gick till spillo när fossila bränslen skulle omvandlas till el.

– Redan då tänkte jag att det är ganska dumt att 60 procent av den energi man kör in i maskinerna går ut som värme, att man inte gör någonting åt det. Jag funderade vidare på det ganska länge, men jag hade också en annan idé i huvudet.

Den andra idé David talar om skulle snart göra honom till en av landets mest omtalade innovatörer inom grön energi. 2004 grundade han Ageratec, som tillverkade en anläggning där slakteriavfall omvandlas till biobränsle.

Företaget växte och hade fyra år senare etablerat sig i 23 länder – bland annat bidrog man till att 10 procent av den totala förbrukningen av diesel ersattes av lokalproducerad biodiesel i Uruguay – när David bestämde sig för att sälja företaget till Alfa Laval.

– Det var ett tufft beslut. Samtidigt gick det i en så rasande takt, och jag kände att det inte höll att arbeta i det tempot. Men att jag sålde just då var mer av en tillfällighet, säger han medan vi går längs Holmengatan.

Här kom Againity in i bilden. Efter försäljningen av Ageratec hade han kapitalet och tiden som krävdes för att utveckla idén att ta vara på spillvärme. Liknande system fanns redan, men de var dyra att underhålla och hade därför dålig lönsamhet.

För att modellen skulle vara ekonomiskt gångbar insåg David att tekniken var tvungen att förenklas. Den allra första prototypen byggde han i sitt eget garage.

– Jag hade grejerna hemma, så det fungerade bra.

Det låter som ett roligt hemmaprojekt.

– Ja, det är väl alla pojkars dröm – och flickors! – att ha en egen ångturbin i garaget, säger David med ett leende.

Något blygsamt säger han att det faktum att han gick från oljebranschen till att bli innovatör inom hållbarhet handlade om att han ville utforska alternativen.

– Jag råkar ha en kompetens som passade bra in här, och det är inte så stor skillnad mellan att jobba med förnybara bränslen och fossila. Tidigare har inte riktigt viljan funnits, men nu börjar man se att det svänger. Man har bestämt sig för att göra den här omställningen.

 

Värmekälla i Againitys anläggning

 

Drivs helt utan investeringskapital

Vi går över Campusbron där fotografen just skickat upp en drönare för att få en bild av David och hans kollega Elin Ledskog. Nyfikna förbipasserande tittar på när den lilla flygfarkosten höjer och sänker sig över forsarna i Motala ström.

Bara ett stenkast bort ligger Againitys kontor, vägg i vägg med Folke Bensows ikoniska byggnad Strykbrädan på Laxholmen. För att komma upp till kontoret går man i en metalltrappa på fasadens utsida. Själva företaget ryms i ett öppet rum med fönster mot strömmen.

– Det känns kul att sitta vid det kanske mest ikoniska huset i Norrköping, säger David.

En speciell omständighet, berättar han, är att företaget saknar investeringskapital – de första årens utveckling har finansierats helt och hållet med hjälp av inkomsterna från försäljningen av Ageratec i kombination med lån och bidrag från till exempel Energimyndigheten.

– Det innebär att vi inte behöver sätta press på oss för att hålla investerare nöjda. I stället vill vi bygga ett bolag som är långsiktigt hållbart.

Han är noggrann med att lyfta fram sina åtta anställda, och säger att han försökt hitta personer med olika bakgrund för att skapa en bra dynamik i företaget. Till skillnad från de intensiva åren i Ageratec strävar han också efter att själv ha en mer tillbakadragen ledarroll.

– Huvudprincipen ska vara att jag hämtar och lämnar på förskolan varje dag. Jag ska bygga en organisation som inte är beroende av mig. Vi har ett fantastiskt team, och det är ju de som ska göra jobbet.

Ritning av Againity

 

Nästa mål: Colombia och Kenya

För Linköpings universitet, och Campus Norrköping, är det värdefullt med unga, teknikdrivna företag lokalt. Från universitetet hämtade David termodynamikforskaren Joakim Wren, som är medgrundare och bidrar med de teoretiska delarna i utvecklingen, och härifrån kom också säljchefen Elin Ledskog.

Innan Elin kom till företaget hade hon bland annat arbetat för Ikea i Asien och med energifrågor på FN. 2013 skrev hon sitt examensarbete i Rwanda för Againity, och sedan dess har hon blivit kvar.

Här har hon inte minst varit inblandad i de samarbeten man har med utvecklingsländer, där man framför allt efterfrågar anläggningar för att omvandla avfall till elektricitet.

– Soptippar är världens åttonde största utsläppskälla av växthusgaser. Det är 24 gånger värre om du lägger sopor på hög än om du eldar dem. Det är det vi vill hitta ett alternativ till, säger Elin.

Just nu samarbetar man med lokala myndigheter i Kenya och Colombia i två separata projekt där man snart hoppas kunna leverera anläggningar för avfallsförbränning. Den el som produceras är blygsam med europeiska mått mätt, men för länder där elen är dyr och leveransen svajig kan den fungera som ett viktigt tillskott.

Samtidigt drivs intresset framför allt av möjligheten att på ett bra sätt bli av med sina sopor, säger Elin.

– Ofta tycker man att elen är väldigt värdefull, men att bli av med avfallet är det allra viktigaste. Mark är inte billigt i de här länderna, och det kostar att hitta ställen att lägga avfall på. Att man dessutom kan göra el kommer mer eller mindre som en bonus.

David och Elin återkommer till att man vill utveckla företaget i sin egen takt, och tycker att man har goda förutsättningar att göra det i det svenska företagsklimatet. Att Sverige ligger långt fram inom grön teknologi, avfallshantering och innovation är en stor fördel när man talar med representanter från andra länder.

– Vi har framför allt visat besökare E.ON:s anläggningar som exempel på bra avfallsförbränning. Det svenska systemet är helt fantastiskt på att hantera avfall. Så det är en stor fördel att kunna visa att det här redan fungerar, säger David.

– Det här är jättekul. Vi har väldigt mycket nytta att göra framöver, inflikar Elin.

Tillsammans förnyar vi Norrköping

Här kan du läsa mer om hur vi och några lokala hjältar förnyar Norrköping.

 

Againitys hållbara vanor:

  1. Vi går, cyklar eller åker kommunalt till jobbet.
  2. Undviker flygresor där det är möjligt.
  3. Bygger våra maskiner med hållbara, robusta komponenter för att öka livslängden.

 

Visste du att ...

... Norrköpings kommun har minskat energi- användningen i stadens belysning med 40 procent genom att byta ut gamla kvick- silverarmaturer? Det ger kommunen en årlig besparing på 6,7 miljoner kronor.

Scrolla upp