För- och färdiganmälan

Hur gör jag en föranmälan åt en utländsk kund?

När en installatör har en utländsk kund sätter man en bock i rutan "kund saknar svenskt personnummer" och skriver in kundens födelsedatum och år (år månad-dag).

Det är viktigt att installatören inte skriver in sitt eget personnummer för då kommer denna själv bli kund på ärendet. Om installatören inte har kundens födelsedatum och år går det att lägg in till exempel 010101 - men det ska i största möjliga mån undvikas.

Formulär föranmälan

Anslutningspunkten ska flyttas. Räcker det att jag skriver det i Föranmälan?

Skicka även en situationsplan/karta när anslutningspunkten ska flyttas. Då är det mycket lättare för handläggaren att ta ställning och kontrollera att anslutningen blir rätt. Markera på situationsplanen var fasadmätarskåpet ska placeras.

Varför går det inte att direkt skriva ut färdiganmälan när den är ivägskickad?

Du kan skriva ut färdiganmälan direkt från PDF-dokumentet efter att du skickat iväg din färdiganmälan. Du behöver alltså inte först spara ned PDF-dokumentet för att sedan skriva ut det. Det finns en utskriftsknapp längst ned på färdiganmälan, som visar sig om du bara håller med muspekaren över själva PDF-dokumentet.

Har sammanslagning av abonnemang försvunnit från webbföranmälan?

Ja, vi har inte längre Hopslagning eller Delning av abonnemang som rena ärendetyper i webbföranmälan. Det är istället ärendetyperna Nedtagning av mätare eller Ny mätare som ska användas för hantering av dessa ärenden. Om du har frågor om detta är du välkommen att kontakta oss.

Om jag som installatör önskar kortslutningsimpedans och/eller förimpedans i en anslutningspunkt, hur går jag tillväga då?

Vi som elnätsföretag har som skyldighet att lämna ut denna information. Enklast är om du i din föranmälan, under fältet övriga upplysningar, specificerar att du önskar uppgifter kring kortslutnings- och förimpedans i den specifika anslutningspunkten. Om du skulle missa detta, är du naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss för att få dessa uppgifter.

Funkar det om jag skickar in Färdiganmälan trots att jag inte är säker på när jobbet blir klart?

En Färdiganmälan är vad namnet anger – en anmälan om att jobbet är klart. När vi får den ringer vår entreprenör och bokar tid för inkoppling. Då behövs klara besked. Det har till och med hänt att tid har bokats och montören åkt ut till ett jobb som inte är klart. Det är vad vi kallar en bomkörning – och en rätt dyr sådan. Nej, gör en Färdiganmälan först när du kan specificera när inkopplingen ska ske. Då sparar du allas tid. Du ska veta att vi prioriterar inkopplingar. Du sparar ingen tid på att göra en Färdiganmälan du inte kan stå för.

Behöver jag skicka med en situationsplan vid nyanslutning?

Ja, det är nödvändigt och en stor hjälp. Vi måste ha underlag för att kunna bedöma dels hur servisledningen ska anslutas, dels rätt placering av mätarskåp. När du gör en webbföranmälan kan du lätt bifoga situationsplanen.

I föranmälan finns utrymme att skriva om ärendet. Ska jag göra det?

Det är bra om du i föranmälan kan ge en kortfattad och tydlig beskrivning av ärendet. Det skulle underlätta för oss och leda till färre missförstånd om fler gjorde det.

Vem ska anges som kund på föranmälan?

Det företag eller den person som ska betala fakturorna för inkopplingen ska anges som kund på föranmälan. Tyvärr är det inte ovanligt att organisationsnumret ändras på offerten när det gäller större koncerner som beställare. Större koncerner har ofta referens eller projektnummer som ska anges på föranmälan. För att ärendet ska flyta smidigt är det väldigt viktigt att det från början klaras ut vilket företag (organisationsnummer) som ska få fakturan. Beställare respektive slutkund kan alltså vara två helt olika personer/bolag. För att spara tid är det alltid viktigt att alla uppgifter om kund och anläggning är ifyllda. Saknas något riskerar föranmälan att bli försenad.

Vad vill ni ha in för material vid föranmälningar om servisändringar och nyanslutningar?

Vi vill ha situationsplaner eller nybyggnadskartor med markerade placeringar av fasadmätarskåp. Utan dem riskerar ärendet att bli fördröjt.

Måste vi anmäla att vi ska koppla in solceller hos kunden även om det inte är en stor anläggning?

Absolut. Det är jätteviktigt. Även den minsta solcellsanläggning kan ge inmatning på elnätet. Har kunden då exempelvis fel mätare, det vill säga en mätare som inte kan mäta strömmen i två riktningar, blir kunden feldebiterad. Mätaren kommer då att registrera kundens produktion som en förbrukning och det blir kunden definitivt inte glad för. Alltså, gör en föranmälan. I installationsmedgivandet anger vi också att installationen ska utföras enligt handbok "Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet – ALP" som ges ut av Energiföretagen Sverige.

Måste en installation av jordvärmepump alltid föranmälas, även om mätarsäkringen inte förändras?

Grundregeln är att föranmäla utökning av befintlig anläggning som medför behov av större mätarsäkring eller som innebär väsentlig effektökning i elanläggningen. Det senare kan vi på goda grunder anta i det här fallet. Poängen med Föranmälan är att vi ska få en chans att bedöma om kapaciteten i elnätet räcker till. Är ledningen för klen blir det spänningsfall om nya effektkrävande elapparater installeras och det kommer grannarna definitivt inte att uppskatta. När vi handlägger ärendet avgör vi om elnätet måste förstärkas. Det handlar då oftast inte om enskilda ärenden utan om sammanlagrade effektbehov. Därför måste vi få kontroll över allt som ansluts. Med andra ord – föranmäl! Av detta följer också att vid värmepumpsinstallation ska värmepumpens fabrikat, typ, kompressormotorns effekt och startström anges i Föranmälan.

Kravet på för- och färdiganmälan fanns tidigare i Elsäkerhetsverkets föreskrifter: Jag kan inte hitta det där längre, vad gäller idag?

Anmälan av elinstallationsarbete, det vill säga för- och färdiganmälan, har reglerats i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2007:2. I den nya utgåvan ELSÄK-FS 2010:4 togs skrivningen om för- och färdiganmälan bort. Det betyder däremot inte att kravet har försvunnit. Föranmälan är ett viktigt administrativt verktyg. Den är till för att säkerställa anslutningen av servisen och därefter förekommande förändringar under anläggningens livstid. Numera är det upp till varje elnätsföretag att bestämma hur anmälan ska göras. Se utförligare i AMI-handboken kapitel 1.5 angående "Anmälan till nätägaren - Föranmälan" samt de i AMI-handboken specificerade "Tillämpningsanvisningar - Rutiner mellan kund-elinstallatör-elnätsföretag vid anslutning av nyanläggning". 

Inom vilka områden har E.ON Energidistribution nätkoncession och kan ta hand om anslutningsärenden?

Vi har nätkoncession i en rad olika områden runt om i Sverige, se vår nätkarta. Alla anslutningsärenden, för alla våra nätområden, hanteras på något av våra kontor i Malmö, Örebro och Norrköping.

Enklast anmäler ni ärenden till oss genom att logga in på eon.se/installator, föranmälan. Då kan vi ta hand om era ärenden snabbt och du har själv möjlighet att följa dina ärenden via webben. Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.

Färdiganmälan – när ska den skickas in?

Färdiganmälan ska skickas in när du som installatör är klar med ditt arbete och anläggningen är klar för anslutning. Du får gärna ange på färdiganmälan vilken dag du vill ha anslutningen genomförd. När vi på E.ON fått in färdiganmälan från dig som installatör och samtidigt har ett underskriven beställningen/nätavtal från kunden skickar vi snarast en order om att anslutningen är klar för tillkoppling vidare till våra entreprenörer.

Mätare och mätarskåp

Hur säkrar ni att det är rätt anläggning som ni mäter?

Varje anläggning är unik. Det märks tack vare en speciell kod bestående av 18 tecken. Du har säkert sett den lilla gula etiketten med titeln "Anläggnings id"? Den ska vara placerad på väl synlig plats i anslutning till mätaren. Placeringen ska möjliggöra avläsning med streckkodsläsare. Dessutom ska etiketten lätt kunna identifieras av kund eller tekniker om manuell inmatning ska ske. Siffrorna på etiketten är ett unikt nummer för anläggningen, en så kallad GS1-kod. Det är en identifiering som är nödvändig för att identifiera anläggningen vid anmälningar på till exempel webben.

GS1-koden är uppbyggd enligt följande:
73 5999 114 PPPPPPPP K

  • 73 = Landprefix
  • 5999 = Branschgemensamt nummer
  • 114 = E.ON Energidistributions tilldelade nummer inom branschen
  • P = Löpnummer för anläggning
  • K = Kontrollsiffra enligt GS1-modell

Denna unika anläggnings id står också på varje faktura som avser anläggningen.

På fakturan skrivs GS1-koden med 18 tecken uppdelade i grupper om tre positioner.

Exempel på hur det ser ut:
Anl.Id: 735 999 114 007 468 438

Områdesid: MMO

Anläggnings ID etikett
För att göra märkningen tydlig för slutkund ska etikettens bakgrundsfärg vara gul och etiketten ha rubriken "Anläggnings id".

Måste mätarskåpet flyttas ut från källaren när vi renoverar huset då hela elanläggningen moderniseras?

I samband med så kallade ROT-arbeten på kundanläggningen som innebär en väsentlig förändring ska samma fordringar tillämpas för placering av mätsystemet som vid nyinstallation. Detta beskrivs i standarden SS 437 01 40.

Går det att använda alla fasadmätarskåp?

E.ON Energidistribution har tagit beslutet att all utrustning ska vara enligt gällande standard. Fasadmätarskåpen FM 100 och FM 125 är därmed inte godkända för användning. Skåpen är inte normerade och saknar plats för överspänningsskydd och teleinkoppling.

Vilken höjd ska fasadmätarskåpet ha?

Till fasadmätarskåpets undersida gäller att höjden ska vara minst 0,9 meter. Till överkant på fasadmätarskåpet är den maximala höjden 2,2 meter. All mätning utgår från färdig mark.

När ska mätarcentralen utformas för strömtransformatormätning?

Kunder med upp till och med 63 A har direktmätning av sin elförbrukning. Från 80 A och uppåt ska mätningen utföras över strömtransformatorer (mättransformatorer). Förutsättningarna anges i Svensk Standard, SS 437 01 40 utgåva 3, punkt 6.1.2. Mätarcentralen måste anpassas beroende på effektbehov. När effekterna är höga krävs strömtransformatormätning för att kunna mäta. Finns strömtransformatorer och effektbehovet sjunker under 80 A måste mätarcentralen byggas om från strömtransformatormätning till direktmätning. Anledningen är självfallet kraven på mätnoggrannhet. Skiss på förenklad ombyggnad finns i E.ONs tekniska anvisningar. Ombyggnad av mätarcentral är föranmälningspliktigt arbete och utförs av kundens installatör på kundens bekostnad.

Kunden vill ha mätarskåpet inne i sin carport. Går det bra?

Nej det går inte bra. Vi måste kunna komma åt mätaren för att säkra kommunikationen med mätaren. Det är ännu viktigare idag när det finns krav på månadsavläsning. Av erfarenhet vet vi att de flesta carportar förr eller senare byggs om till garage. Då måste mätaren flyttas till utsidan. För att slippa denna onödiga kostnad för kunden är det bättre att mätarskåpet direkt placeras på ytterväggen. Därför har vi ett sådant krav.

Fasadmätarskåp – är de nödvändiga nu när vi har de nya fjärravlästa mätarna?

Absolut, i allra högsta grad. Med de nya fjärravlästa mätarna är fasadmätarskåpen än viktigare. De fjärravlästa mätarna kommunicerar och skickar mätvärdesinformation till en mottagningsenhet.

Kommunikationen sker antingen via elnätet eller via radiolänk och vi som har mobiltelefon vet att sändningen kan brytas. Förloras kommunikationen slår mätaren larm. I bästa fall kommer överföringen återigen igång med automatik. I värsta fall måste de som ansvarar för mätvärdesinsamlingen åka ut och starta om kommunikationsenheten.

Sitter mätaren då placerad i ett fasadmätarskåp är detta relativt enkelt att starta om kommunikationsenheten. Sitter mätaren däremot inne i bostaden är det betydligt svårare att komma åt den. Då krävs det att tid bokas med den som har nycklar. Besöket blir både dyrare och framför allt mer störande för kunden.

Motsvarande gäller naturligtvis också för mätare i flerbostadshus. Sitter mätaren inne i lägenheten är den svåråtkomlig men sitter mätaren centralt placerad i trapphuset underlättas åtgärd vid driftstörning.

Nollplint

Vad är fördelen med fast förband?

Nollplint

Ett potentiellt problem är delbara PEN-ledarplintar. Varje år orsakar så kallade nollfel bränder i fastigheter beroende på att skiljeskruvar lossnat i delbara PEN-ledarplintar. Dessa plintar är sedan många år förbjudna att använda och de som finns borde åtgärdas. Det är i äldre mätarskåp och fasadmätarskåp, installerade före 1980, som det kan finnas delbara PEN-ledarplintar. Ett vanligt namn är också nollplintar eller nollskruvar. Lossnar skiljeskruven i plinten förloras PEN-ledaren. Vid avbrott i PEN-ledaren kommer utsatta delar att spänningssättas med upp till och med 230 V och risken för personskada, brand eller överspänning är överhängande. Skiljeskruven kan lossna på grund av vibrationer. Men det kan även finnas andra orsaker till att skruven lossnar. Den här skruven är svår att hålla koll på för en fastighetsägare. E.ON Energidistribution råder sina kunder att anlita en installatör för att byta ut nollskruven till ett fast förband. Det minskar risken för ett allvarligt fel i anläggningen. Delen där PEN-ledarplinten sitter är plomberad, men detta är en plombering som en behörig elektriker får lov att bryta. Detta beskrivs i E.ONs tekniska anvisningar. Där anges vilka plomberingar som kan brytas och vilka som inte får röras.

Ni har skrivit om problem med delbara nollplintar. Finns inte sådana också i servislådor som sitter i gavelspetsar?

Jo det är helt riktigt. Servislådorna sitter i gavelspetsen eftersom de tar emot eller har tagit emot en friledning. Även om huset senare anslutits med markkabel har servislådan många gånger fått vara kvar som leveranspunkt. Det är alltså en äldre konstruktion som kan innehålla delbara nollplintar. Det här är något som kunden måste få hjälp med att kontrollera. Kunden har ansvaret för anläggningen, men kan troligen inte på egen hand se i vilken kondition den befinner sig.

Kunden har en gammal delbar nollplint. Kan den ställa till problem?

Definitivt. Därför är den förbjuden sedan många år.

Lossnar skiljeskruven förloras PEN-ledaren. Detta så kallade nollfel kan ge ödesdigra konsekvenser som personskada, brand eller överspänning. Rådet är att åtgärda. Kolla om kunden har delbar PEN-ledarplint. I så fall ta bort den och anslut ledarna stumt. Delen där PEN-ledarplinten finns är plomberad. Men detta är en plombering du får lov att bryta. Här anges vilka plomberingar som kan brytas och vilka som inte får röras.

Produktion

Behöver jag fördela last vid installation av produktion LSP max 63?

Nej, det behövs inte. Respektive vektor summeras i mätaren för A+ samt A-. Det innebär att det inte spelar någon roll vare sig om du installerar trefas- eller enfasutrustning eller hur lasten är fördelad i relation till produktionen i anläggningen.

Tillåter E.ON enfas produktion?

Standarden SS 437 01 02 föreskriver att lokal produktion ska anslutas jämnt fördelat mellan de olika faserna i huvudledningen. Med bakgrund av det tillåter inte E.ON Energidistribution att enfasig elproduktion ansluts.

Reservkraft

Vill ni ha protokoll för jordtagsvärde vid installation av reservkraft?

Ja, vi måste ha in jordtagsvärde. Vid besiktning av reservkraft visar det sig att jordtagsvärde ofta saknas. Det är information som vi måste ha.

Hur ska reservkraft anslutas i en kundanläggning?

Svensk Energi har gett ut tydliga instruktioner för hur reservkraft ska anslutas för att uppfylla starkströmsföreskrifterna. Skisserna här visar på dessa principer. Du kan även läsa mer i våra tekniska anvisningar.

Observera att all reservkraftinstallation ska utformas och installeras efter mätarutrustningen. Skälet är att mätarutrustningen aldrig får spänningssättas. Dels för att personal ska kunna arbeta med utrustningen utan risk, dels för att kunden inte ska få betala för den el som produceras i det egna reservkraftverket.

Manuellt startad mobil reservkraftanläggning

Manuellt startad mobil reservkraftanläggning

Automatstartad stationär reservkraftanläggning

Automatstartad stationär reservkraftanläggning

Rörförläggning

Spelar rördiametern någon roll?

Ja, absolut. Vilken rördiameter som ska användas måste varje gång kontrolleras. Du som installatör är ansvarig för att rätt rördimensioner förläggs. Vi på E.ON Energidistribution använder följande rördimensioner:

  • Kabelarea: 25-95 mm2 - Ytterdiameter: 110 mm
  • Kabelarea: 150-240 mm2 - Ytterdiameter: 160 mm

Se även våra E.ONs tekniska anvisningar.

Hur ska jag lägga rör till serviskabeln?

Det är viktigt att det läggs rätt rör för dragningen av serviskabeln. I standarden SS 424 14 37 "Kabel-förläggning i mark" framgår att "rör ska ha en invändig diameter som är minst 1,2 x kabelns ytterdiameter". Skydden ska vara utförda av plast (PEH, PEL eller PVC) och vara infärgade med gul markeringsfärg. Se även våra E.ONs tekniska anvisningar. För att göra kabeldragning möjlig är det viktigt att kabelrören läggs rakt och att rören har en slät insida. Vid varje riktningsändring bör draggrop anordnas. I draggrop vid byggnad ska röret ligga på samma nivå som servisintaget. Röret ska förses med korrosionsbeständig dragtråd. Rören avslutas i tomtgräns mot gatumark och 1,0 meter från husliv med förläggningsdjup minst 0,35 meter och max 1,0 meter till rörets överkant.

Rör – varför ska det vara så rörigt?

Rör är faktiskt inte så rörigt. Vilka rör som ska användas för att få in servisen till huset är angivet i Svensk Standard. Kraven på rördimensionerna framgår av installationsmedgivandet som du som installatör får i samband med varje anslutningsärende. Frågan är snarare varför vi är så noggranna. Svaret är att det handlar om säkerhet och enkelhet om kabeln måste bytas. Gräver någon på tomten ska det gula röret vara en varningssignal och ett skydd för elkabeln. Röret ska ha en slät insida för att kabeln enkelt ska kunna bytas ut om något skulle hända med den. Därför är vi benhårda på att godkända rör ska användas.

Tillfälliga anslutningar

En ideell förening vill ansöka om sponsring av tillfällig anslutning. Hur görs detta?

E.ON Energidistribution har tagit beslut att inte sponsra tillfälliga anläggningar.

Går det att planera så att byggcentralerna är inkopplade när bygget börjar?

Absolut, skicka alltid in för- och färdiganmälan på tillfälliga och permanenta anslutningar i god tid innan önskad tillkoppling och ange ett önskat inkopplingsdatum. Då kan vi lägga ut planeringen till våra entreprenörer som kontaktar er för tidsbokning. Ange också gärna mobiltelefonnummer till er montör. Hjälps vi åt kan vi få bra flyt i arbetet.

Övrigt - teknik

Är servisledningssäkring detsamma som servissäkring?

Nej, det är två helt olika saker och det är viktigt att rätt säkring anges. Servisledningssäkringen sitter i elnätsföretagets anläggningsdel. Servissäkringen liksom mätarsäkringen sitter i kundens anläggning. På föranmälan efterfrågas Servissäkring och Mätarsäkring.

Servisledningssäkring

Denna säkring sitter i elnätsföretagets kabelskåp men säkringen kan också sitta på stolpe "servissäkringsskåp". Säkringens funktion är kortslutningsskydd (KS) för serviskabeln.

Servissäkring

Denna säkring sitter i kundens anläggning när det finns flera abonnemang för serviskabeln. Säkringen har två funktioner; en administrativ och en teknisk. Den första funktionen innebär att säkringsstorleken i ampere är avgiftsgrundande för anslutningsavgiften, det vill säga den avgift som kunden betalar till elnätsföretaget för att bli ansluten till det allmänna elnätet. Den tekniska funktionen är att säkringen utgör överlastskydd (ÖL) för serviskabeln som ägs av elnätsföretaget. Servissäkringen fungerar även som kortslutningsskydd för kundens serviscentral.

Mätarsäkring

Mätarsäkringen kan vara en knivsäkring eller en gängsäkring. Den är avgiftsgrundande för den årliga abonnemangsavgiften som kunden betalar till elnätsföretaget. Mätarsäkringen utgör även överlastskydd för serviskabeln när det endast finns ett abonnemang för serviskabeln.

Elnätsanläggning säkringar E.ON

Om jag som installatör önskar kortslutningsimpedans och/eller förimpedans i en anslutningspunkt, hur går jag tillväga då?

Vi som elnätsföretag har som skyldighet att lämna ut denna information. Enklast är om du i din föranmälan, under fältet övriga upplysningar, specificerar att du önskar uppgifter kring kortslutnings- och förimpedans i den specifika anslutningspunkten. Om du skulle missa detta, är du naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss för att få dessa uppgifter.

Ska utgående och inkommande fack märkas i högspänningsanläggningar?

Ja, det är helt riktigt. Du får information om den märkning som ska göras i varje enskilt fall.

Ska anläggningen kopplas som TN-S eller TN-C?

E.ON ansluter som standard nya anläggningar som TN-C.

TN-C-systemet innebär att PE-ledare och N-ledare samsas i en enda ledare. PEN-ledaren kan vara strömförande vid normal drift. TN-S förutsätter en serviskabel med fem ledare – tre fasledare, skyddsledare PE och neutral-ledare N. TN-S-systemet betyder att skyddsledare PE och neutralledare N är olika ledare. Återledningsströmmar går tillbaka i neutralledaren. PE-ledaren är strömlös.

TN-C alternativt TN-S måste avgöras från fall till fall. En befintlig kundanläggning som är TN-C-ansluten ska däremot i normalfallet även fortsättningsvis anslutas TN-C.

Det gäller att vara uppmärksam på att strömmen går avsedd väg. Därefter måste du kontrollera att mätarskåp och serviscentraler stämmer med den anslutning som du har beställt. Observera att när TN-S-system är öppnat får man aldrig gå tillbaka till TN-C-system.

Var hittar jag er information som berör mig som installatör?

Regler för arbete i elanläggningar, RFA, hittar du på eon.se/installator. Där finns också Föranmälan på webben, allmän information och annat smått och gott av intresse. Lägg gärna sidan som ett bokmärke så är den lätt att nå.

Hur mycket får spänningen variera i ett hus?

I Sverige har vi den nominella spänningen 230 V med en normalavvikelse som får vara +/- 10 procent. Det gäller i anslutningspunkten. Den levererade spänningen kan alltså variera från 207 V till 253 V. Då anses överföringen av el vara av god kvalitet. Detta är beskrivet i Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2. Här beskrivs de olika funktionskrav som ställs på överföringen av el. Enligt Svensk Standard SS 436 40 00, punkt 525, kan spänningsfallet därutöver uppgå till högst 4 procent i installationen efter leveranspunkt.

Var ska jordfelsbrytare och effektvakter anslutas?

Alltid efter mätarutrustningen. I nya fasadmätarskåp finns utrymme för detta.

Övrigt - administration

Är E.ONs elnätsavgifter högre än andra elnätsbolags?

E.ON Energidistributions flesta kunder finns på landsbygden idag och på landsbygden är det betydligt dyrare att distribuera el än inne i tätort. Dels för att det krävs större investeringar att driva ett nät på landsbygden där det är långt mellan kunderna, dels för att det är dyrt underhåll och större energiförluster i ett sådant landsbygdsnät. Men kan man inte differentiera avgiften mellan stad och landsbygd? Nej, sedan 2002 finns en lag att avgiften ska vara utjämnad mellan stad och land inom varje bolag. Så ja, E.ON Energidistributions avgifter är ofta högre än avgifterna hos nätföretag som har ren stadsdistribution. Från 2012 har vi i Sverige en ny regleringsmodell där vi som nätbolag i förtid får ramar för hur våra intäkter ska utvecklas. Och enligt denna regleringsmodell tar vi ut skäliga nätavgifter baserat på hur vårt hela elnät ser ut.

Sätts elnätsavgiften godtyckligt?

Nej, få områden är så reglerade och granskade som elnätsverksamheten. Det är den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen som övervakar vår verksamhet, allt från våra avgifter till tillstånd för ledningar etc. Finner Energimarknadsinspektionen att ett nätbolags avgifter varit för höga kommer intäktsramen att sänkas för nästa period, om bolaget inte följt sina planer eller haft för låg kvalitet i leveransen.

Är tjänsten för automatisk säkringsändring populär?

Snabba besked om säkringsändringar är populärt. Som installatör får du svar direkt.

Säkringshöjning från 16-20 A eller sänkning från 63 A eller lägre sker numera automatiskt. När du skickar in Föranmälan får du omedelbart svar. Det speciella med systemet är att ändringen går rakt in i vårt affärssystem. Underlaget för fakturan till kund är därmed alltid uppdaterat.

Är ni tungrodda och byråkratiska?

Både ja och nej. Det finns regler vi måste följa. På så sätt är vi byråkratiska, men vi kan säkert bli bättre och smidigare i vår hantering av dina anslutningsärenden. Har du förslag på förbättringar som vi kan genomföra är du välkommen att kontakta oss!

Varför har ni ingen konsultation längre?

Vi gör allt vad vi ska som nätbolag. Men vi är inget konsultbolag. Där måste vi ha en gräns. Regelverken som vi följer har också förändrats från detaljstyrning till funktionskrav och detta påverkar vad vi kan och inte kan göra.

Varför har ni ingen lokal personal med områdeskännedom?

Vi har lokal personal på alla våra etableringar i form av nättekniker. Däremot har vi inga lokala anslutningshandläggare utan handläggningen är nu samordnat till våra kontor i Malmö och Örebro. Denna samordning är genomförd för att bättre klara de krav vi har på oss att vara effektiva och samstämmiga i vår handläggning av anslutningsärenden.

Vad innebär det att E.ON Energidistribution har nätkoncession för ett område?

Det betyder bland annat att endast vi på E.ON Energidistribution får bedriva elnätsverksamhet inom det området samt att vi är skyldiga att ansluta kunder till elnätet och har rätt att ta ut skäliga kostnader för anslutningen.

Ställ en fråga

Saknar du en fråga under Frågor & Svar? Då kan du ställa den här.

Vill du bli uppringd?

Har du frågor kring hur vi hanterar och skyddar dina personuppgifter? Läs vår integritetspolicy.